Vems kulturarv räknas när budgeten är tajt? Etnologisk studie av museers prioriteringar i dagens kulturekonomi

Genom att arbeta med etnologiska perspektiv och etnografiska metoder som djupintervjuer och deltagande observation ska projektet analysera hur framställningar av kulturarv på museer påverkas av marknadskrafter och de kulturella kontexter som museerna verkar i idag. Projektet intresserar sig t ex för hur museerna väljer att prioritera i verksamheten för att bemöta huvudmäns förväntningar på mätbarhet och redovisningar av kvantifierbara resultat i sina årsredovisningar. Centrala frågor som projektet undersöker är: Vilka är de främsta kulturekonomiska utmaningarna för museerna? Hur påverkar marknadskrafter (och huvudmannaskapets krav på ökade publiksiffror) hur museer ser på sin verksamhet och roll i samhället? När siffror räknas och kraven på att dra in nya och större publikgrupper ökar, vems kulturarv prioriteras i praktiken? Hur påverkar kraven på att leverera kvantifierbara resultat vilka utställningar som museerna väljer att visa och vem som står för produktionen? Hur påverkar de krav som finns på museerna att redovisa mätbara resultat (t ex till Myndigheten för Kulturanalys) hur museerna ser på sitt utbud, production, och aktiviteter samt på hur de förstår sin egen verksamhet? Kan dessa krav påverka hur museer väljer att prioritera bland potentiella publikgrupper, samarbetspartners eller vilka grupper i samhället museerna väljer att involvera i sin verksamhet. Vilka grupper prioriteras internt och externt och vilka tonas ned när ett museum vill utveckla sin verksamhet?