This thesis applied magnetic resonance imaging (MRI) to investigate to what extent very preterm birth due to early onset fetal growth restriction (FGR) impacts the cardiovascular system and kidneys in adolescence. The thesis further investigated whether FGR exacerbates the organ-specific effects of very preterm birth.
Study I validated a widely available non-contrast enhanced MRI method for quantification of renal cortical and medullary parenchymal volumes and showed that kidney volumes can be quantified with high accuracy and precision.
Study II validated an MRI method for pulse wave velocity (PWV) acquisition in neonates and adolescents and showed how the acquired PWV was influenced by commonly used MRI methods. The study proposed the use of 3D angiography images and the time-to-foot method for accurate and precise PWV acquisition.
Study III implemented the proposed PWV method from Study II and 24-hour ambulatory blood pressure measurements and showed that very preterm birth due to early onset FGR was associated with higher, yet normal, blood pressure in adolescent boys while very preterm birth was associated with higher arterial stiffness in girls.
Study IV showed that very preterm birth was associated with smaller ventricular volumes without alterations in left or right longitudinal and radial pumping. Early onset FGR did not exacerbate the effects of very preterm birth.
Study V implemented the newly validated non-contrast enhanced MRI method from Study I together with biomarkers of kidney function. Very preterm birth due to FGR was associated with smaller total kidney and medullary kidney volumes, but not with markers of kidney dysfunction or renin-angiontensin-aldosterone system activation in adolescence.
This thesis concludes that adolescents born very preterm with and without preceding fetal growth restriction show alterations in cardiovascular and renal morphology. Changes were more pronounced in girls. Cardiovascular and kidney function were however normal, possibly indicating a decreased long-term effect of very preterm birth and fetal growth restriction on these organ systems compared to earlier studies, where clear signs of increased risk were observed already in childhood and adolescence. As indicated by increases in blood pressure, male sex and fetal growth restriction might increase cardiovascular risk in those born preterm. Morphological changes in the heart and in the kidneys may still precede functional decline in this population, and the alterations observed could potentially be used as prognostic markers in the future.
Med förbättrad förlossningsvård ökar chanserna för foster i riskgraviditeter att överleva. Vissa tillstånd, så som för tidig födsel och tillväxthämning i livmodern, utgör en ökad risk för fosterdöd och sjukdom i spädbarnsåldern. Tillväxthämning i livmodern är ett allvarligt tillstånd där fostret riskerar att avlida om man inte tidigarelägger förlossningen till mycket tidigt i graviditeten, detta trots att alla organsystem då inte är fullt utvecklade. Det finns ett starkt samband mellan för tidig
födsel och tillväxthämning i livmodern med ökad risk för hjärtkärlsjukdomar och njursjukdom senare i livet. Det är dock inte helt kartlagt varför detta sker eller vilka organ som främst är drivande i den ökade risken. Det är inte heller känt hur tillväxthämning påverkar långtidseffekterna av att födas för tidigt. Denna avhandling undersöker ungdomar som på grund av hotande syrebrist och otillräcklig blodcirkulation efter tidigt isättande tillväxthämning i livmodern förlöstes före graviditetsvecka 30. Ungdomarna föddes vid Skånes universitetssjukhus i Lund 1998–2004 och jämförs i denna avhandling med två grupper födda med normal födelsevikt, en grupp som också föddes i liknande graviditetsvecka och en som föddes med normal vikt efter en normal graviditetslängd. Magnetkamera (MR) användes för att studera hjärtats, kärlens och njurarnas struktur och funktion. Deltagarna fick även utföra 24-timmars blodtrycksundersökning och lämna blod och urin för undersökning av markörer som kan visa på ökad risk för nuvarande eller framtida sjukdom. Avhandlingen inkluderar fem delarbeten. Två av dessa är arbeten testar och validerar nya metoder för att studera njurarnas struktur respektive pulsvågshastighet, ett mått på kärlstyvhet, i stora kroppspulsådern. Dessa metoder används i avhandlingens senare delarbeten. Det övergripande syftet med denna avhandling var att ta reda på i vilken utsträckning mycket för tidig födsel och tillväxthämning i livmodern påverkar hjärta, kärl och njurar i ungdomsåren. Syftet var också att ta reda på om effekterna av mycket för tidig födsel på de olika organen förstärks av tillväxthämning i livmodern. De ingående studierna omfattar i korthet följande:
Delarbete I. Njurarnas olika delar mättes med hjälp av en fritt tillgänglig och MR metod varefter de uppmätta volymerna jämfördes med de faktiska volymerna. MR metoden stämde väl överens med de faktiska volymerna och metoden visade på hög tillförlitlighet vid upprepade mätningar och mellan olika individer.
Delarbete II. Pulsvågshastigheten i stora kroppspulsådern mättes med olika MR metoder i nyfödda samt i ungdomar. Arbetet visade att olika vanligt använda metoder för att mäta denna hastighet ger olika resultat och därmed inte säkert kan jämföras. Den mest tillförlitliga metoden i delarbetet gavs som förslag att användas i framtida studier.
Delarbete III. Blodtrycksvariation över dygnet och pulsvågshastigheten och styvheten i stora kroppspulsådern i de tre grupperna undersöktes och metoden från Studie II implementerades. Studien visade att blodtrycket hos pojkar var högre efter mycket för tidig födsel jämfört med att vara född i normal tid. Studien visade även att tillväxthämning i livmodern förstärker denna skillnad. Studien antydde även att pulsvågshastigheten var högre hos flickor födda mycket för tidigt jämfört med att vara född i normal tid.
Delarbete IV. Magnetkamera användes för att undersöka hjärtats struktur och funktion. Studien visade på skillnader i hjärtvolymer men också att hjärtats funktion under tonåren inte var påverkad av mycket för tidig födsel, oavsett föregående
tillväxthämning i livmodern. Skillnaden i hjärtats volymer var mest uttalad hos flickor.
Delarbete V. Njurens olika volymer mättes med metoden som validerades i delarbete I. Studien visade att mycket för tidig födsel på grund av tillväxthämning i livmodern var associerad till mindre njurvolymer. En skillnad som var mest markant hos flickor. Detta utan att njurfunktionen var påverkad.
Sammanfattningsvis har denna avhandling tagit ett helhetsgrepp kring de organsystem som visats påverkas av mycket för tidig födsel och tillväxthämning i livmodern. Helt nya validerade metoder har använts tillsammans med tidigare väl kända metoder för att bedöma hjärta, aorta och njurar. Sammantaget indikerar avhandlingen minskade långtidseffekter och lägre grad av kardiovaskulär påverkan och njurpåverkan av mycket för tidig födsel, med eller utan tillväxthämning.
Status | Slutfört |
---|
Gällande start-/slutdatum | 2018/04/01 → 2022/12/07 |
---|
År 2015 godkände FN:s medlemsstater 17 Globala mål för en hållbar utveckling, utrota fattigdomen, skydda planeten och garantera välstånd för alla. Projektet relaterar till följande Globala mål: