Att skriva för dubbla mottagare: Språkliga drag i patientjournalanteckningar

Syftet med mitt avhandlingsprojekt är dels att förstå journalanteckningar som genre, dvs. hur genren är utformad och vad som påverkar utformningen, dels att förstå hur skribenterna, dvs. vårdpersonalen, hanterar två vitt skilda mottagargrupper: kollegor och patienter.

Följande frågeställningar är aktuella:
1. Vilka språkliga drag utmärker journalanteckningar i svenska patientjournaler?
2. Vilka faktorer påverkar utformningen av journalanteckningar och på vilket sätt?
3. Vem ses som mottagare: patient eller vårdpersonal?
4. Har det skett en förändring sedan onlineåtkomsten infördes i
a) språkliga drag,
b) mottagare?

Tidigare forskning om kommunikation i hälso- och sjukvården har framför allt fokuserat på samtal eller språket i äldreomsorgen. Forskning om journalspråk har framför allt haft en språkteknologisk bakgrund med fokus på så kallad clinical text mining.

Mitt material kommer bestå av två korpusar. Den första är journalanteckningar från 2006-2008 från Stockholm EPR PHI Pseudo Corpus. Korpusen består av 100 pseudonymiserade patientjournaler från fem kliniker i Region Stockholm, från åren 2006–2008. Materialet är fördelat på 20 patienter per klinik och 50/50 när det gäller kön. Korpusen består av anteckningar gjorda av läkare, sjuksköterskor och i vissa fall även annan vårdpersonal. Den andra korpusen består av journalanteckningar från 2019-2020, dvs. efter onlineåtkomsten infördes. Journalanteckningarna kommer från Karolinska Universitetssjukhuset, och i likhet med det tidiga materialet består detta dataset av journalanteckningar från 100 patientjournaler, fördelat på 20 patienter per klinik.

Metoden är främst genreanalys, där olika textanalysmetoder och även intervjuer med vårdpersonal är aktuellt.

Sedan 2017 har samtliga invånare i Sverige tillgång till delar av sin patientjournal online via 1777 Vårdguidens e-tjänster. Detta innebär att inte endast vårdpersonal, utan numera även patienter, kan läsa sin journal mer eller mindre direkt efter att journalen uppdaterats.

Detta projekt avser att undersöka vad som karaktäriserar språket i patientjournaler genom att undersöka journalanteckningar. Syftet är för det första att beskriva vilken typ av språkbruk som förekommer i journalanteckningar, och för det andra att kartlägga huruvida det skett någon förändring i detta språkbruk sedan journalen blev tillgänglig online för patienter.

En målsättning med projektet är att undersöka hur väl anpassat språket är för de två kategorier av personer som läser journaltext: vårdpersonal respektive patienter. Genom att undersöka vad som utmärker journalspråket är det möjligt att se om det främst präglas av fackspråklighet och ett tilltal som riktar sig till kollegor, eller om det finns språkliga tecken som tyder på att vårdpersonalen är medveten om att även patienten är en potentiell läsare av journalen. En möjlig följd av att journalen har tillgängliggjorts online skulle kunna vara att vårdpersonal skriver journaltext på ett mer patientanpassat sätt.

Projektet kommer att undersöka pseudonymiserade patientjournaler, det vill säga patientjournaler där namn och personnummer är ersatta med låtsasuppgifter. Journaler från både innan och efter att journalen blev tillgänglig online kommer att undersökas med olika språkvetenskapliga metoder för textanalys. Analysen kommer bland annat att fokusera på sådant som fackspråk och på hur begriplig patientjournalen kan tänkas vara för patienter.

Projektet har betydelse för såväl vårdpersonal som patienter. Projektets betydelse för vårdpersonal ligger i att medvetandegöra hur språkbruket ser ut, så att vårdorganisationen har möjlighet att förbättra och anpassa språket. Betydelsen för patienter ligger i möjligheten till en begripligare patientjournal.