Sammanfattning
I denna rapport redovisas populationstrender för 224 svenska fågelarter för olika långa tidsperioder, samt korttidstrender för 13 arter av större däggdjur. Fåglarna har räknats höst, vinter, vår och sommar enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren (sedan 1996) men täcker hela Sverige på ett representativt sätt. Nattaktiva fåglar har räknats sedan 2010. Utöver detta räknas större däggdjur både på standardrutterna (sedan 2011) och på nattrutterna (2010). Sedan 2019 räknas även groddjur på nattrutterna och i år presenterar vi för första gången trender för dessa. Med start 2015 räknas fåglar i ytterligare två program under häckningstid; Sjöfågelrutterna (drivs tillsammans med BirdLife Sverige) som riktar in sig på fåglar knutna till blöta miljöer både i inlandet och längs kusten, samt Kustfågel¬övervakningen där sjöfåglar i skärgården räknas inom 200 fasta rutor om 2 x 2 km. Vi presenterar också resultaten från sjöfågelräkningarna i september (sedan 1973) och januari (sedan 1971).
Vintern 2022/2023 inventerades 517 vinterpunktrutter varav 243 gjordes under huvud¬perioden kring jul och nyår. Sommaren 2023 gjordes 181 sommarpunktrutter och 460 standardrutter. Totalt 138 nattrutter inventerades vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni). Det inventerades 432 sjöfågelrutter och 198 kustrutor under försommaren. Sjöfåglar räknades i 944 sektorer i januari och 249 sektorer i september 2023. Totalt medverkade 735 inventerare i de olika delprogrammen från hösten 2022 till hösten 2023.
De av våra tidsserier som spänner över 25 år eller mer visar på allt från kraftiga minskningar till kraftiga ökningar. De arter som minskat tydligast under häckningstid är bläsand, brunand, ejder, gravand, sädgås, tofsvipa, storspov, svartsnäppa, drillsnäppa, havstrut, gråtrut, hornuggla, pärluggla, tornseglare, hus- och backsvala, sommargylling, talltita, stare, gulsparv och ortolansparv. Bland de som ökat mest i antal återfinns storskarv, toppskarv, ägretthäger, snatterand, grågås, sångsvan, röd glada, havsörn, trana, kärrsnäppa (i fjällen), sillgrissla, gärdsmyg, dubbeltrast, svarthätta, sydlig gransångare och steglits. De i Sverige över¬vintrande vattenfåglarna har i allmänhet ökat markant i antal, där allt mildare
vintrar är en starkt bidragande orsak.
Sett till de senaste 10 åren är det fler arter (23 %) som ökat än som minskat (17 %) i antal under häckningstid enligt standardrutterna (baserat på 187 arter och underarter). För resterande 60% av arterna finns inga säkra förändringar under denna korta tidsperiod. Markanta skiften i trend¬riktning de senaste tio åren återfinns bland enstaka arter, såsom sånglärka, hämpling och videsparv där en minskning vänts i en uppgång och ladusvala som börjat minska kraftigt.
Mönstret bland övervintrande fåglar under de senaste 10 åren är ungefär detsamma. Vintertid har 20 % av arterna som vi kan beräkna en trend för på vinterpunktrutterna ökat i antal, medan 18 % har minskat i antal under samma period. För övervintrande sjöfåglar är bilden ännu mer positiv. Baserat på januariinventeringarna av sjöfågel har majoriteten av de 30 analyserade arterna (77 %) ökat under de senaste 10 åren och en betydligt lägre andel har minskat i antal (10 %). De ökande antalen övervintrande vattenfåglar beror även under denna korta period till stor del på en räcka av milda vintrar.
Vintern 2022/2023 inventerades 517 vinterpunktrutter varav 243 gjordes under huvud¬perioden kring jul och nyår. Sommaren 2023 gjordes 181 sommarpunktrutter och 460 standardrutter. Totalt 138 nattrutter inventerades vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni). Det inventerades 432 sjöfågelrutter och 198 kustrutor under försommaren. Sjöfåglar räknades i 944 sektorer i januari och 249 sektorer i september 2023. Totalt medverkade 735 inventerare i de olika delprogrammen från hösten 2022 till hösten 2023.
De av våra tidsserier som spänner över 25 år eller mer visar på allt från kraftiga minskningar till kraftiga ökningar. De arter som minskat tydligast under häckningstid är bläsand, brunand, ejder, gravand, sädgås, tofsvipa, storspov, svartsnäppa, drillsnäppa, havstrut, gråtrut, hornuggla, pärluggla, tornseglare, hus- och backsvala, sommargylling, talltita, stare, gulsparv och ortolansparv. Bland de som ökat mest i antal återfinns storskarv, toppskarv, ägretthäger, snatterand, grågås, sångsvan, röd glada, havsörn, trana, kärrsnäppa (i fjällen), sillgrissla, gärdsmyg, dubbeltrast, svarthätta, sydlig gransångare och steglits. De i Sverige över¬vintrande vattenfåglarna har i allmänhet ökat markant i antal, där allt mildare
vintrar är en starkt bidragande orsak.
Sett till de senaste 10 åren är det fler arter (23 %) som ökat än som minskat (17 %) i antal under häckningstid enligt standardrutterna (baserat på 187 arter och underarter). För resterande 60% av arterna finns inga säkra förändringar under denna korta tidsperiod. Markanta skiften i trend¬riktning de senaste tio åren återfinns bland enstaka arter, såsom sånglärka, hämpling och videsparv där en minskning vänts i en uppgång och ladusvala som börjat minska kraftigt.
Mönstret bland övervintrande fåglar under de senaste 10 åren är ungefär detsamma. Vintertid har 20 % av arterna som vi kan beräkna en trend för på vinterpunktrutterna ökat i antal, medan 18 % har minskat i antal under samma period. För övervintrande sjöfåglar är bilden ännu mer positiv. Baserat på januariinventeringarna av sjöfågel har majoriteten av de 30 analyserade arterna (77 %) ökat under de senaste 10 åren och en betydligt lägre andel har minskat i antal (10 %). De ökande antalen övervintrande vattenfåglar beror även under denna korta period till stor del på en räcka av milda vintrar.
Bidragets översatta titel | Monitoring population changes of birds in Sweden. : Annual report for 2023 |
---|---|
Originalspråk | svenska |
Utgivningsort | Lund |
Uppdragsgivare | Swedish Environmental Protection Agency |
Antal sidor | 80 |
Status | Published - 2024 |
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Ekologi
- Zoologi
Utrustning
-
Swedish Biodiversity Data Infrastructure
Ronquist, F. (Manager) & Lindström, Å. (Kontakt)
Infrastruktur
-