Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter

Människor kategoriserar och ordnar världen omkring sig genom att konstruera gränser, producera värderingar, rangordningar och kvantifierade data. Att undersöka hur sådana ordningar konstrueras, reproduceras och ifrågasätts har länge varit en central fråga för kunskapssociologin. Att förstå sådana processer idag innebär att vi i allt större utsträckning måste förstå hur algoritmer kommit att bli en oskiljaktig del av samhället och ordnandet av kunskap, inte minst genom den roll som utvecklingen av så kallad big data, driven av globala jätteföretag som Facebook, Google, Amazon och Apple, spelar idag.
Jag lyfter fram fyra generella sociala processer som utgjort delvis överlappande ämnen för teoridriven empirisk forskning inom kunskapssociologin de senaste decennierna. Det rör sig om tillkomsten och reproduktionen av kategoriska gränser, rankningar, kvantifiering, och slutligen värderingar. Jag menar att förståelsen av dessa fyra former av sociala processer, relationerna mellan dem, och de sätt på vilka de är socialt reaktiva, dvs att institutionaliserade sätt att ordna kunskap om den sociala världen också återverkar på denna värld, kan ge oss kraftfulla teoretiska verktyg för att närma oss algoritmer.
Slutligen diskuterar jag hur detta görs bland annat i Marion Fourcade och Kieran Healys arbeten, med hjälp av begreppen klassificeringssituation och überkapital, vilket illustreras med samtida exempel från Netflix science fiction-serie Black Mirror och det framväxande sociala kreditsystemet i Kina.