Analysis of factors of importance for drug use

Popular Abstract in Swedish
Läkemedelsanvändning är en av sjukvårdens viktigaste behandlingsmetoder för att bota och lindra sjukdom. Samtidigt kan läkemedelsanvändning innebära risker. Det finns en risk för att patienterna får biverkningar av sina läkemedel, att läkemedlen fungerar mindre bra tillsammans och att effekten därmed upphör eller förstärks. Vidare finns det risk för att läkemedlen inte används på rätt sätt, i synnerhet om patienterna använder många läkemedel. De skadliga effekterna av läkemedel kan i värsta fall göra patienterna så sjuka att sjukhusvård krävs och forskning visar att upp till 30 % av alla sjukhusinläggningar beror på negativa effekter av läkemedel. Läkemedelsanvändningen innebär också stora kostnader för staten. År 2013 uppgick kostnaden för läkemedel i Sverige till 36,4 miljarder kronor, vilket utgör ca 10-12 % av hela sjukvårdens kostnader. Om dessutom kostnaderna för sjukhusvård orsakad av läkemedel läggs till denna summa stiger beloppet avsevärt. Det är således viktigt för både patienterna och samhället att läkemedelsanvändningen är säker, effektiv och välmotiverad.
Läkemedelsanvändningen är inte jämlik, vare sig i världen eller i Sverige. Det finns skillnader i läkemedelsanvändningen i befolkningen, som beror på icke medicinska faktorer som ålder, kön och socioekonomi. Det är känt att äldre patienter, kvinnor och patienter med lägre socioekonomi använder läkemedel i högre utsträckning. Tidigare studier har sällan tagit patienternas sjuklighet i beaktande, vilket gör att en del av de uppmätta skillnaderna skulle kunna förklaras med olika sjuklighet i de olika grupperna. I denna avhandling finns ett mått på patienternas sjuklighet med i alla studierna och hänsyn tas därmed till patienternas sjuklighet. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva hur ålder, kön, inkomst och utbildning påverkar läkemedelsanvändningen i en vuxen population, när hänsyn tagits till patienternas sjuklighet, med fördjupande studier avseende ålders- och könsskillnaden.
Alla studier är registerbaserade på data från Östergötland. För beräkning av patienternas sjuklighet används ACG Case-Mix Systemet, vilket använder patienternas alla diagnoser, både från öppen- och slutenvård, för att beräkna sjukligheten. Genom en algoritm, som bland annat bygger på diagnosernas orsak, behov av utredning och behandling, tillskrivs varje patient en sjuklighetsgrupp.
I studie I och III inkluderas alla individer som är 20 år och äldre. Sannolikheten för läkemedelsanvändning beroende på ålder, kön, utbildning och inkomst beräknas, efter att hänsyn tagits till individernas olika sjuklighet. I studie I undersöks den totala läkemedelsanvändningen medan läkemedelsanvändningen i primärvården undersöks i studie III. Trots att hänsyn tagits till patienternas olika sjuklighet fanns det stora skillnader. De äldsta individerna hade åtta gånger högre sannolikhet att ha behandling med ett läkemedel jämfört med de yngsta individerna, män hade hälften så stor sannolikhet att behandlas med ett läkemedel jämfört med kvinnor och de mest välutbildade individerna hade en klart lägre läkemedelsanvändning jämfört med individerna med den lägsta utbildningen. Resultaten var i princip desamma när läkemedelsanvändningen i primärvården undersöktes.
Studie II fokuserar på den uppmätta könsskillnaden i första studien. Alla individer som är 20 år och äldre, inkluderas för att undersöka om könsskillnaden från studie I kan bero på att kvinnor och män till viss del har olika sjukdomspanorama, d.v.s. insjuknar i olika typer av sjukdomar. Läkemedel, som används för att behandla sjukdomar som kvinnor i högre utsträckning insjuknar i, exempelvis migrän och depression, identifieras. När dessa läkemedel uteslöts från beräkningen sågs en klar minskning av könsskillnaden från studie I men samtidigt kvarstod en omotiverad skillnad mellan könen i läkemedelsanvändning på 18 %.
Studie IV fokuserar på de uppmätta åldersskillnaderna från studie I och III, vilka misstänks delvis vara beroende av att de äldre patienterna saknar indikation för en del av sina läkemedel. I denna studie inkluderas alla individer som är 65 år och äldre. Socialstyrelsen har identifierat några läkemedel för vilka det är särskilt viktigt att ha en indikation. Andelen patienter som har indikation för dessa läkemedel beräknas. I medeltal hade färre än hälften av patienterna indikation för de av Socialstyrelsen identifierade läkemedlen (45,1 %). Lägst sannolikhet att ha indikation för läkemedlen hade de patienter som var 80 år eller äldre.
Således konstateras att icke medicinska faktorer som patienternas ålder, kön, inkomst och utbildning påverkar läkemedelsanvändningen trots att sjukligheten tas i beaktande, att kvinnors och mäns något skilda sjukdomspanorama delvis kan förklara könsskillnaden samt att omotiverad läkemedelsanvändning hos de äldre patienterna delvis kan förklara åldersskillnaden.