Aspects of beta cell and thyroid autoimmunity in children

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Insulinberoende diabetes mellitus (IDDM = Typ 1 diabetes), och kronisk sköldkörtelinflammation - autoimmun thyreoidit (AIT) anses idag vara orsakade av att de hormonproducerande cellerna angrips av kroppens eget immunsystem (sk. autoimmunitet). När sjukdomen ger sig till känna kliniskt finnes antikroppar (sk. autoantikroppar) riktade mot cellkomponenter i det hormonproducerande organet. Dessa autoantikroppar finnes ofta lång tid innan sjukdomen debuterar kliniskt och betraktas som markörer för att en autoimmun process har startat. Vad som initierar den autoimmuna processen är emellertid okänt, likaså när i livet den startar.

I artikel I och II har påvisats att man ibland har IDDM-relaterade autoantikroppar i blodet redan under fosterstadiet. Dessa antikroppar kan komma från modern då de passerar genom moderkakan. Detta var den troliga orsaken till autoantikropparna hos barnen i artikel I där mödrarna, men ej barnen, utvecklat IDDM efter graviditeten. I artikel II studerades barn som utvecklade diabetes före 15 års ålder. Dessa hade IDDM relaterade autoantikroppar i högre frekvens än motsvarande friska kontroller. I de flesta fall fanns autoantikroppar hos barnet utan att dessa kunde påvisas hos modern. Detta antyder att den autoimmuna processen kan initieras redan under fosterstadiet.

Virus har länge misstänkts kunna utlösa autoimmunitet bl.a. genom att vissa virus har molekyler som liknar den egna vävnaden så mycket att kroppens immunsystem senare tar fel. I artikel III och IV undersöktes förekomsten av autoantikroppar i relation till virusantikroppar före och efter vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 12 års ålder (artikel III). Normalförekomsten av dessa autoantikroppar undersöktes också longitudinellt under tre års uppföljning (artikel IV), liksom ev. kopplingar till riskgener för autoimmun sjukdom, sk. vävnadstyper (Human Leucocyte Antigen = HLA). Barn som hade antikroppar mot påssjuka och röda hund före vaccinationen hade lägre nivåer av antikroppar mot sköldkörteln. Detta tyder på att vissa virus-infektioner skulle kunna vara skyddande mot sköldkörtelautoimmunitet. Mekanismerna bakom detta samband är oklara. Barn som hade antikroppar mot röda hund innan vaccination hade däremot högre nivåer av sk. ö-cellsautoantikroppar. Sambandet mellan röda hund och IDDM är dokumenterat sedan länge eftersom barn som har medfödd röda hund löper en ökad risk att utveckla IDDM. Någon ökning av antikroppsförekomsten sågs däremot inte hos de som fick antikroppar mot röda hund efter vaccinationen under våra uppföljningar tre månader och tre år senare. I den longitudinella studien (artikel IV) kunde vi konstatera att många barn med autoantikroppar endast har dessa under en övergående period. Genom att de individer som har autoantikroppar hela tiden byts ut, är totalantalet individer som någon gång i livet har autoantikroppar betydligt större än vad som kan visas i enstaka s.k. tvärsnittsundersökningar. Individer som hade höga nivåer av autoantikroppar var dock oftast antikroppspositiva under hela uppföljningsperioden. En skillnad mellan olika autoantikroppar kunde också konstateras. Den IDDM-relaterade autoantikroppen GAD65Ab var aldrig övergående. Denna autoantikropp skulle därigenom kunna ha större förmåga att korrekt förutspå framtida sjukdom. Förekomst av GAD65Ab var också kopplad till en form av arvsanlag som anses innebära en ökad risk för att utveckla IDDM (s.k. HLA-DR 3/DR4).

Markörer för AIT förekom i mycket högre frekvens hos svenska barn med IDDM jämfört med hos friska kontrollbarn (artikel V). Autoantikropps förekomsten var högre i vår studie bland svenska IDDM barn än i tidigare studier av barn med IDDM från andra länder. Resultaten är dock inte direkt jämförbara eftersom vi undersökte autoantikroppar vid tidpunkten för IDDM diagnosen, innan insulinbehandling inleddes. Olika analysmetoder har också använts i olika studier och detta torde kunna förklara en del av skillnaden.

Även bland allergibarn fanns markörer för AIT i högre utsträckning än hos friska kontrollbarn (artikel VI). De 4% av allergibarnen som visade sig ha kliniskt betydelsefull inflammation i sköldkörteln hade thyreoidea autoantikroppar och avvikande fynd vid ultraljudsundersökning. Patienter med svår astma växer ibland sämre än förväntat. Detta kan dels bero på grundsjukdomen men också orsakas av behandling med höga cortisondoser. AIT kan också påverka längdtillväxten negativt genom störning av sköldkörtelfunktionen. Resultaten i artikel VI tyder på att barn med astma löper en ökad risk att drabbas av AIT, och man bör därför undersöka förekomsten av thyreoidea autoantikroppar på vida indikationer hos dessa barn.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum1999 juni 8
Förlag
ISBN (tryckt)91-628-3558-0
StatusPublished - 1999

Bibliografisk information

Defence details

Date: 1999-06-08
Time: 13:00
Place: Universitetsklinikernas aula, entrance 35, Malmö University Hospital, Malmö

External reviewer(s)

Name: Westphal, Otto
Title: Docent
Affiliation: Göteborgs Universitet

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Pediatrik

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Aspects of beta cell and thyroid autoimmunity in children”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här