Att beskriva det som syns men inte sägs: Om syntolkning

Syntolkning erbjuder personer med synnedsättning och blindhet en rikare upplevelse av exempelvis film och gör det lättare för användare att förstå och leva sig in i vad som händer. Syntolkens främsta uppgift är att beskriva det som syns men inte hörs. Bidraget fokuserar på syntolkning av en narrativ filmscen ur ett produktionsperspektiv (hur syntolkar gör) och receptionsperspektiv (hur syntolkningen tas emot av användare) och diskuteras utifrån språkvetenskaplig och kognitiv forskning. Slutsatsen är att syntolkning handlar om en komplex meningsskapande process som inte låter sig begränsas till att syntolken enbart ersätter den visuella delen med en verbal del. Syntolken kompletterar snarare det som saknas i det multimodala samspelet för att uppnå en jämförbar förståelse och upplevelse hos den icke-seende publiken. För att kunna göra det måste syntolken göra en rad bedömningar och fatta en rad beslut, bl.a. om informationens relevans, val av språkliga uttryck och begrepp, tidsanpassning av informationen samt mottagarens behov och preferenser.