@book{08173d68ca304fdab7cac295c589a642,
title = "Audiovisuella arkiv: En svensk mediehistoria 1930–1990",
abstract = "Arkivens mediala villkor reglerar alltid historikerns f{\"o}rst{\aa}else och tolkning av det f{\"o}rflutna; det g{\"a}ller {\"a}ven audiovisuella arkiv – vilka dessutom har en specifik mediehistoria. Denna bok handlar om hur audiovisuella medier kom att bevaras i Sverige under en sextio{\aa}rsperiod med fokus p{\aa} en rad olika modaliteter: film, ljud, eter. Det r{\"o}r sig om en institutionshistorik med mediala f{\"o}rtecken d{\"a}r fokus ligger p{\aa} de Filmhistoriska Samlingarna p{\aa} Tekniska museet och Svenska Filminstitutet (SFI), Nationalfonoteket p{\aa} Kungliga biblioteket (KB), liksom Sveriges Radios (SR) m{\aa}nga mediearkiv: Grammofonarkivet, Inspelningsarkivet, TV-arkivet. Medieformerna r{\"o}rde sig inte s{\"a}llan mellan dessa arkiv, ibland {\"a}ven inom de olika institutionerna. Arkiven samarbetade, men motarbetade varandra lika ofta; understundom gjorde de n{\"a}rmast f{\"o}rbittrat motst{\aa}nd mot nya s{\"a}tt att bevara det audiovisuella kulturarvet. Diskussioner och debatter, utredningar och politiska beslut kring bevarande och tillg{\"a}ngligg{\"o}rande av audiovisuella medier resulterade till sist i bildandet av Arkivet f{\"o}r ljud och bild (ALB). Den statliga myndigheten ALB fick sina specifika arkivariska uppgifter och avn{\"a}mare, detsamma g{\"a}llde f{\"o}r SFI och SR. Samtidigt framstod det som egendomligt att Sverige till sist stoltserade med tre olika typer av arkiv f{\"o}r audiovisuella medier – vilka alla var lokaliserade p{\aa} {\"O}stermalm inom en radie av sexhundra meter.",
author = "Pelle Snickars",
note = "ISBN: 978-91-985802-9-7",
year = "2024",
doi = "10.54292/4nxg66hfed",
language = "svenska",
isbn = "978-91-985802-8-0",
series = "Mediehistoriskt arkiv",
publisher = "Mediehistoria, Lunds universitet",
}