Biogödsel i Skåne: en inventering och marknadsanalys

Kerstin Sernhed, Peter Odhner, Svensson Sven-Erik, Mats Juhlin

Forskningsoutput: Bok/rapportRapportForskning

Sammanfattning

I dagsläget produceras ungefär 300 - 350 000 ton biogödsel i Skåne och med tanke på att det planeras för en mycket stor biogasanläggning1 i regionen kommer biogödselhanteringen och biogödselavsättningen bli en ännu större utmaning i framtiden. Detta kommer också att ställa höga krav på en fungerande logistikkedja, på infrastrukturen (vägnät och lagerkapacitet) och på spridningstekniken.2 I denna undersökning har både de potentiella mottagarna av biogödsel, det vill säga lantbrukarna, och biogödselproducenterna (BGP) analyserats ur ett marknadsperspektiv med fokus på hinder och möjligheter. Det huvudsakliga målet med studien har varit att utveckla avsättningsstrategierna för biogödsel i Skåne genom att kartlägga marknaden och logistiken, men resultatet bör kunna implementeras på andra platser i Sverige. Genom att förbättra kunskapen om marknadsförutsättningarna bör även avsättningsstrategierna kunna utvecklas.

Enligt informanterna3 på biogasanläggningarna så hanteras biogödseln vanligtvis i fyra steg: Lagring (internt på biogasanläggningen), distribution till mellanlager, lagring och spridning. Flera av BGP har även undersökt möjligheterna att fasseparera biogödseln, men kostnaderna är alldeles för höga i dagsläget jämfört med distribution i obehandlad form. I genomsnitt transporteras gödseln cirka 20 kilometer till en kostnad av 40-50 kr per ton biogödsel och logistiken fungerar väl enligt BGP, men kostnaderna för biogödselhanteringen är högre än betalningsförmågan. Betalningsförmågan tycks emellertid variera i landet och på vissa platser får BGP betala för hela logistikkedjan inklusive spridning, samtidigt som det på andra platser är möjligt att ta betalt för biogödseln med upp till 20 kronor per ton beroende på säsong och mineralgödselpriser. De som har lyckats bäst med avsättningen av biogödsel är de BGP som arbetat långsiktigt och de som låtit lantbrukarna vara delaktiga i biogasutbyggnaden från start. Ett förtroendekapital har därmed byggts upp mellan BGP och avnämarna som skapat goda förutsättningar för att sälja och få betalt för biogödseln. Att komma in fel i denna process eller affär kan leda till en mycket negativ stämpel och det är mycket svårt att bygga upp ett varumärke, som ett par av informanterna påtalat. I Skåne hårdnar också konkurrensen om spridningsareal och det har på vissa platser inneburit att stallgödselproducenter med gödselavtal gentemot sin granne har fått svårare att bli av med sin naturgödsel eftersom grannen hellre väljer en ”billig” biogödsel. Det kan skapa motsättningar i lantbrukarkåren och en negativ syn på biogasproduktionen i stort. Mer samverkan mellan BGP krävs för att minimera denna risk. Många av BGP är också oroliga för Naturvårdsverkets förslag4 om att begränsa tillförseln av tungmetaller till åkermark, vilket kommer att försvåra avsättningen av biogödsel betydligt om förslaget införs i dess nuvarande form.

Intervjuerna med lantbrukarna har visat att det råder en osäkerhet kring vad biogödsel är, men det främsta skälet till att biogödsel inte används är att tillgången är begränsad och att det inte finns kapacitet eller utrustning för att hantera ett flytande gödselmedel. I övrigt är intresset för produkten mycket stort och även viljan att investera i mellanlager finns om de ekonomiska förhållandena så tillåter (kostnaderna på fält får inte överstiga kostnaderna för mineralgödsel på fält). Således är viljan att betala för det så kallade mervärdet (humus, makro- och mikronäringsämnen, organiskt kväve, som inte finns i mineralgödseln, förbättrad mikro- och makroflora), mycket liten i dagsläget.

Många lantbrukare betonar även vikten av långsiktiga spelregler för att möjliggöra investering i utrustning och lagringsbrunnar. Även helhetslösningar efterfrågas, där biogasproducenten tar ett ansvar för såväl distribution, lager och spridning (genom maskinstation). Det finns också en mycket positiv bild av biogödsel och naturgödsel och många är medvetna om vikten att tillföra organiska gödselmedel för att inte utarma jorden. Det borgar för en stor outnyttjad marknad, framför allt om biogödselns positiva värden, som bör dokumenteras och kommuniceras ut tydligare. Många lantbrukare vill därför att fler försök, fältvisningar och demonstrationsodlingar ska genomföras för att sprida kunskapen om biogödselns gynnsamma effekter på mark och gröda. Tre fallstudier har genomförts på tre olika gårdar; en växtodlingsgård, en flyt- och fastgödselproducent, och en flytgödselproducent. I fallstudierna beskrivs vad som händer rent ekonomiskt och tekniskt om gårdarna övergår till biogödselhantering istället för nuvarande system med mineral och/eller stallgödsel. Alla tre fallstudier indikerar att det är ekonomiskt mycket intressant att övergå till biogödsel och därmed ersätta en del av mineralgödseln. På växtodlingsgården uppgick exempelvis betalningsförmågan till över 20 kronor per m3 biogödsel vid leverans fritt lager.

Avsättningsstrategierna av biogödsel i Skåne måste utvecklas för att klara de ökade mängderna biogödsel. Denna studie har visat att långsiktighet och förtroende mellan BGP och mottagare av biogödsel är en mycket viktig nyckel för att klara denna omställning på ett kostnadseffektivt sätt. Kunskapen om biogödsel i lantbrukarleden bör också spridas på ett mer effektivt sätt för att efterfrågan på produkten ska öka. Mervärdet med biogödseln och den stora kunskapen om att tillförsel av organiska gödselmedel är nödvändigt på sikt bör också kunna värderas på ett mer konkret och kommersiellt sätt i framtiden. Rent tekniskt bör även spridningsteknikerna utvecklas (ex. matarslangsystem) för att minimera markpackningsskador. Utveckling av GPS-spridning (precisionsgödsling med biogödsel) i förhållande till markkartan (P-Al och K-Al) är exempel på spridningsmetodik som bör utvecklas och tillämpas. Det i sig kan öka efterfrågan på produkten och förbättra avsättningsmöjligheterna betydligt, men främst handlar det om att visa att det är ekonomiskt intressant att gå över från en mer traditionell stall- och mineralgödselanvändning till biogödsel.

Sammanfattning av studien i punktform:

 Att det finns en stor osäkerhet om vad biogödsel är och när den får användas (grödor, tidpunkt, mm) bland de intervjuade lantbrukarna

 Att betalningsförmågan för biogödselns så kallade mervärde är svagt. Lantbrukarna känner till värdet av organiskt gödsling, utöver det rena växtnäringsvärdet, men är sällan villiga att betala för detta

 Att det är ekonomiskt intressant att växla en del stall- och mineralgödsel mot biogödsel

 Att de främsta hindren för användning är brist på tillgång och spridarutrustning (erfarenhet av flytande produkter) samtidigt som många vill ha mer organiska gödselmedel, vilket borgar för en stor potentiell marknad

 Att kvalitet på produkten och leveranssäkerhet över lång tid kommer högt upp på dagordningen hos lantbrukarna och under dessa förutsättningar är investeringsviljan i exempelvis lagerkapacitet god

 Att helhetslösningar efterfrågas, där en entreprenör kan ta hand om distribution, lagring och spridning på fält

 Att biogödselproducenten bör ta huvudansvaret för att leveranser sker vid rätt tidpunkt och att produkten håller hög kvalitet, enligt lantbrukarna

 Att de lantbrukare som tar emot biogödsel i huvudsak är nöjda med produkten

 Att logistiken i sig fungerar väl med avseende på distribution, mellanlagring och spridning enligt biogödselproducenterna

 Att det är mycket viktigt att arbeta långsiktigt med avsättningsfrågorna och bygga ett förtroende mellan producenter och avnämare med hjälp av kunniga säljare som kan lantbrukets villkor

 Att ”Biogödselaffären” i sig är en förlustaffär för biogasproducenterna, även om de tar betalt för produkten, men också att kostnaderna för biogödselhanteringen varierar ganska mycket i landet
Originalspråksvenska
FörlagRegion Skåne
Antal sidor62
ISBN (elektroniskt)978-91-576-8915-3
StatusPublished - 2015 jan. 1
Externt publiceradJa

Publikationsserier

NamnSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap
Nr.Rapport 2015:25

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Energiteknik

Citera det här