Bonusbarnbarn och bonusförföräldrar: Om omsorgsrelationer mellan generationer i ombildade och valda familjer

Förföräldrar, det vill säga far- och morföräldrar, spelar en allt viktigare roll som omsorgspersoner i sina barnbarns liv även i välfärdsstater som Sverige (Bordone et al., 2023; Zanasi et al., 2023). Samtidigt innebär ökande separationer och ombildningar av parrelationer både bland föräldrar och bland förföräldrar att allt fler befinner sig i bonusrelationer (Guzzo, 2016; Lowenstein, 2005). Bonusförföräldraskap och bonusbarnbarnskap uppstår som en konsekvens av par-ombildningar samt utifrån egna val och livsomständigheter. Bonusrelationen kan uppstå plötsligt, bli livslång, tona ut eller upphöra abrupt, och bonuspersonen kan tillhöra ens familj under en kortare eller en längre period. Trots att bonusrelationer mellan bonusbarnbarn och bonusförföräldrar är vanligt förekommande saknas kunskap om dessa relationers betydelse i vardagen och livet. I den här avhandlingen studeras hur dessa relationer görs och förstås med det övergripande syftet att fördjupa vår kunskap om hur omsorgsrelationer tar sig uttryck i dessa familjer.
Utifrån 35 biografiska intervjuer med 15 bonusförföräldrar (64–83 år) och 13 bonusbarnbarn (5–19 år) undersöker jag hur bonusbarnbarn och bonusförföräldrar berättar om hur de gör, och inte gör, omsorg i sina bonusrelationer, hur de beskriver sina ställningstaganden och hur de förstår sina erfarenheter av bonusbarnbarnskapet respektive bonusförföräldraskapet.
Teoretiskt utgår jag från att familj är något som görs (Morgan, 1996) genom bland annat familjevisande (Finch, 2007). Andra betydelsefulla teoretiska verktyg är personligt liv-teorin (Smart, 2007) och omsorg som emotionellt görande (Mason, 1996) samt förståelsen av tillhörighet (Mason 2018; May 2013) och erkännande (Honneth, 2003).
I avhandlingen besvarar jag frågan om vad bonus spelar för roll i bonusförföräldra- eller barnbarnsrelationen utifrån båda dessa aktörers perspektiv. Informanternas berättelser visar på en mängd sätt att förhålla sig till
bonusrelationer, bland annat hur könade normer och omsorgsideal påverkar relationen mellan generationerna. Bonusskapet utgör en möjlighet att både ge och få omsorg, vilket för några av informanterna är en ny och välkommen erfarenhet, men något som av andra (äldre) informanter upplevs som belastande. Avhandlingen visar att bonusförföräldrar spelar en viktig roll i bonusbarnbarns liv utifrån praktiskt och emotionellt omsorgsgörande. Mellangenerationen tillskrivs en betydelsebärande roll för hur relationen mellan bonusförföräldern och bonusbarnbarnet utvecklar sig, och några ur den äldre generationen uttrycker osäkerhet om vilken roll de vill inta gentemot sina bonusbarnbarn.
Bonusbarnbarnens beskrivning av relationen till bonusförföräldrar utmärks av större självklarhet. Bonusbarnbarnen ser sig som viktiga för sina bonusförföräldrar genom att tillföra glädje och omtänksamhet i deras liv. Den yngre generationen uttrycker också insikt om bonusrelationers sårbarhet, som att viktiga bonuspersoner kan försvinna, även om det i dessa informanters liv är ännu vanligare att ha förlorat kontakt med en biologisk anhörig.