Ärftlighetsforskningens gränser: Individer och institutioner i framväxten av svensk genetik

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

1245 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Den moderna genetiken tar sin början kring sekelskiftet 1900 då de mendelska lagarna återupptäcktes. Den tidiga utvecklingen skedde i många länder i nära anslutning till den praktiska växtförädlingen, så även i Sverige där det redan fanns en framgångsrik växtförädling genom Sveriges utsädesförenings verksamhet i Svalöf. Här introducerade botanisten Herman Nilsson-Ehle mendelismen som en metod inom växtförädling i början av 1900-talet. År 1917 fick han en personlig professur i ärftlighetsläran (som ämnet kallades vid den här tiden) knuten till Lunds universitet, vilken huvudsakligen motiverades av hans verksamhet som växtförädlare. Nilsson-Ehle betonade ärftlighetsforskningens ekonomiska betydelse för samhället och under hans tid som professor kom ärftlighetsforskningen att bedrivas i nära anslutning till praktisk växtförädling. År 1925 utnämndes han till föreståndare för utsädesföreningen i Svalöf, och i samband med detta kom universitetets institution för ärftlighetsforskning att förläggas dit. Flera av hans lärjungar kom emellertid att intressera sig för mer generella och teoretiska frågeställningar, i synnerhet frågor som rörde evolutionsbiologiska förhållanden. Då Nilsson-Ehle gick i pension 1938 efterträddes han av Arne Müntzing, sin före detta elev. Som nytillträdd professor beslutade Müntzing att bryta de starka banden mellan ärftlighetsforskningen och den praktiska växtförädlingen och i stället etablera ärftlighetsforskningen som en självständig disciplin i anslutning till andra naturvetenskapliga och medicinska discipliner vid Lunds universitet. Framväxten av genetiken som en akademisk disciplin i Sverige kan därför beskrivas i två olika faser. I den första fasen etablerades och utvecklades genetiken i nära anknytning till den praktisk växtförädlings intressen, vilket gav tillgång till viktiga resurser för den vetenskapliga verksamheten, men också kom att påverka val av forskningsinriktning. I den andra fasen av ämnets utveckling förändrades förhållandet till den praktiska växtförädlingen i syfte att skapa en självständig akademisk disciplin. Under denna process definierades ämnets gränser och innehåll på delvis skilda sätt för att därigenom legitimera verksamheten och erhålla nödvändiga resurser för disciplinens uppbyggnad. Genom att följa denna utveckling kan man se hur genetiken identiferades som dels ett teoretiskt ämne, dels ett ämne med stor betydelse för flera olika samhällsfrågor, till exempel växtförädling och rashygien.
Bidragets översatta titel Boundary of Genetics : Individuals and Institutions in the Development of Swedish genetics
Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Avdelningen för idé- och lärdomshistoria
Handledare
  • Broberg, Gunnar, handledare
  • Bengtsson, Bengt Olle, handledare
Tilldelningsdatum2004 nov. 5
Förlag
ISBN (tryckt)91-975196-0-X
StatusPublished - 2004

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2004-11-05
Time: 10:15
Place: Sal 201, Institutionen för kulturvetenskaper, Biskopsgatan 7 i Lund

External reviewer(s)

Name: Kaiserfeld, Thomas
Title: docent
Affiliation: KTH, Stockholm

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Idé- och lärdomshistoria

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Ärftlighetsforskningens gränser: Individer och institutioner i framväxten av svensk genetik”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här