Clinical aspects on central venous cannulation

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Centrala venkatetrar (CVK) används främst inom intensivvården men även allt mer
inom annan vård på och utanför våra sjukhus. Oftast används CVK för tillförsel av
mediciner och närings-lösningar, men även för mätning av blodomloppet och för
bloddialys vid njursvikt. En CVK är en decimeterlång, smal plastslang, som med hjälp av en nål och en tunn metalledare förs in mot hjärtat via ett stort kärl på halsen (yttre eller inre halsvenen), under nyckelbenet (nyckelbensvenen) eller i ljumsken (lårvenen).
Studie I. Efter CVK-inläggning brukar man kontrollera lungorna med röntgen för att
fastställa kateterspetsens läge och upptäcka en eventuell stickskada med luft i
lungsäcken (pneumothorax). Det läge av kateterspetsen som anses ge minst risk för
komplikationer (kärlskada, blodpropp, stopp i katetern eller injektion till hjärnan) är
inom nedre tredjedelen av övre hålvenen (som för blodet från armarna och huvudet
tillbaka till hjärtat) strax utanför hjärtats högra förmak. I vår första undersökning av
CVK för korttidsanvändning hittade vi inga komplikationer till felplacerade katetrar
med spetsarna i höger förmak eller i vener utanför bröstkorgen.
Studie II. Mätning av trycket i höger förmak eller venerna intill hjärtat (RAP/CVP)
har använts för att bedöma förändringar i blodomloppet vid olika sjukdomstillstånd,
men metoden har under senare tid visat sig vara sämre än man tidigare trott. I
djurförsök har mätning av förändringar i ventryck i en tass vid avstängning av blodets avflöde (med en uppblåsbar manschett) från tassen visat sig vara bättre än mätning av förändringar i RAP/CVP för att bedöma blodomloppet. I vår andra undersökning på sex patienter med bloddialysbehandling via CVK upptäckte vi samband mellan hur mycket vätska som dialyserades bort (förändring i vätskebalans i blodomloppet), och dels hur ventrycket i handen förändrades när man stängde avflödet av blod, och dels ändringar på ultraljudsbilden av hjärtat. Dessutom hittade vi samband mellan förändringarna av RAP/CVP och av ventrycket i handen.
Studie III. En ovanlig men allvarlig komplikation till CVK-inläggning är att råka föra
in katetern i en artär istället för i en ven. Att dra ut en sådan kateter kan leda till
blödningskomplikationer. Traditionella kirurgiska tekniker vid skador på artärer i
bröstkorgen kan kräva omfattande operationer. Betydligt mindre ingrepp med
röntgenledd behandling från blodkärlens insida (endovaskulär teknik) kan i detta
sammanhang vara ett alternativ. I vår tredje undersökning studerades tio patienter
med artärskada i samband med CVK-inläggning. Studiens resultat tyder på att risken för denna komplikation är större om patienten är mycket överviktig eller har blött mycket, eller om man lägger in en CVK akut och inte använder sig av ultraljud. Vi kunde också visa att behandling med endovaskulär teknik fungerar väl vid artärskada.
Studie IV. En större pneumothorax efter CVK-inläggning måste behandlas genom att
man suger ut luften ur lungsäcken via en liten slang. Risken för pneumothorax vid
CVK-inläggning anses dock liten, och flera mindre studier talar för att man inte alltid behöver röntga lungorna i dessa fall. Rutinmässig kontrollröntgen efter CVKinläggning är både kostsamt för sjukvården och obekvämt för patienten. Dessutom utsätts patienten för röntgenstrålar, och man kan inte börja använda katetern förrän efter undersökningen. I den avslutande studien upptäckte vi att alla patienter med behandlingskrävande pneumothorax hade ansträngd andning inom åtta timmar efter CVK-inläggningen.
Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att rutinmässig kontrollröntgen är av litet värde för patienter utan andningspåverkan efter oproblematisk inläggning av CVK för korttidsanvändning utan behov av mycket höga flöden eller injektioner av
vävnadsskadliga mediciner genom katetern. Dessutom avspeglar mätning av
ventrycket i handen, vid avstängt blodavflöde, förändringar i blodomloppet. Och
slutligen visas att behandling med endovaskulär teknik fungerar väl vid artärskada i
samband med CVK-inläggning.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Anestesiologi och intensivvård
Handledare
  • Åkeson, Jonas, handledare
  • Acosta, Stefan, Biträdande handledare
  • Bååth, Lars, Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2012 feb. 3
Förlag
ISBN (tryckt)978-91-86871-70-3
StatusPublished - 2012

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2012-02-03
Time: 09:15
Place: Tidskriften, Medicinskt Forskningscentrum, Skånes universitetssjukhus i Malmö, ingång 59, plan 1.

External reviewer(s)

Name: Ricksten, Sven-Erik
Title: [unknown]
Affiliation: University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy, Department of Anaesthesiology and Intensive Care.

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Anestesi och intensivvård

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Clinical aspects on central venous cannulation”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här