Cooperation and conflict over the struggle to reproduce in harsh environments: An experimental field study on ostriches

Julian Melgar

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

164 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Man brukar höra att evolution handlar om att de starkaste, de bäst lämpade, överlever. Detta för tankarna till en värld full med översittare, som hänsynslöst driver fram och lämnar de svaga bakom sig. Men det behöver inte vara så. Denna avhandling visar oss att gemenskap är styrka, och att evolutionen skapar liv där de svaga ibland sitter på de starkas axlar.
Strutsar är märkliga varelser. De ser ut som befjädrade, spralliga jättar. De är de största nu levande fåglarna, och blir ofta över 2,5 meter höga och väga väl över 150 kilo. De här gigantiska fjäderfäna är anpassade till ett liv i varma, torra områden. Fram tills mitten av förra seklet kunde man hitta strutsar hela vägen från den Arabiska halvön till sydligaste Afrika. Deras utbredningsområde är nu begränsat till Afrika söder om Saharaöknen, och fortsätter minska på grund av mänsklig påverkan.
Strutsar är sociala djur. De häckar i grupper som ofta består av flera hannar och flera honor. Hannarna gräver stora bon in marken där alla honorna i gruppen, och ibland en och annan utomstående, lägger sina ägg. Strutsarna hjälps sedan åt att tillsammans ruva äggen och skydda ungarna. De är flitiga föräldrar som sliter hårt för att föda upp sina ungar i den karga, farofyllda miljön där de trivs. Och nej, de är inga fegisar som sticker huvudet i sanden. De sticker definitivt inte huvudet i sanden när de känner sig hotade; sannolikt skulle de jaga efter dig om du kom för nära (jag vet av egen erfarenhet!). I naturen slåss strutsar mot geparder, så några försvarslösa duvungar är de inte.
I samband med denna avhandling åkte jag till en forskningsfarm i Oudtshoorn, i sydvästra Sydafrika. Där genomförde jag sociala experiment med strutsgrupper. Jag manipulerade antalet hannar och antalet honor i mer än hundra grupper av häckande strutsar. Detta tillät mig att, på behörigt avstånd och med ett par kikare, studera dessa fåglars fascinerande sociala beteende.
Mina studier av strutsarnas sociala beteende har lärt mig mycket om innebörden av att leva i grupp. Samvaron med andra innebär givetvis att konflikter ibland uppstår. Strutshannar i synnerhet visar en viss motvilja mot att ha andra hannar i sin grupp. I grupper med fler än en hanne konkurrerar hannarna ofta om honornas gunst. Den här konkurrensen kan ibland bli så hård att hannar, i sin iver att hinna para sig med honorna före sina konkurrenter, kan trampa sönder sina egna, och andras, ägg. Honorna är generellt mer tillfreds med att ha andra honor i gruppen. För honor kan det nämligen vara fördelaktigt att vara många. Eftersom ruvning av ägg är ett tidskrävande och ledsamt arbete är det ofta välkommet att ha några extra vingar att dela arbetet med. Hannar hjälper också till med ruvningen, men de tar oftast nattskiftet, så de är inte mycket till hjälp under dagen. De är dessutom upptagna med att bråka med varandra och ha sönder ägg!
Under ytan av denna till synes harmoniska samvaro mellan honor döljer sig dock konflikt. Vissa honor kan smyga in sina ägg i ett bo, trots att de sen inte hjälper till med att ta hand om dem. Dessa honor utnyttjar alltså andras hårda arbete utan att själva bidra. Den här typen av fusk är vanligare i stora grupper, förmodligen för att fuskarna lättare kan handla obemärkta när det finns många andra att hålla reda på. Eller kanske är det så att det inte är så noga om några enstaka individer fuskar, så länge det finns tillräckligt många som hjälper till med ruvningen. Fuskare är mycket ovanliga i små grupper, men förekommer även där. I små grupper blir de dock oftast upptäckta, och när det händer, följer något ypperligt fascinerande: förekomsten av en fuskare i en liten grupp, som kanske bara har två honor, leder till att även den honan som till en början gjorde sin del i ruvningen, slutar ruva äggen. Detta är dåligt för båda. Utan honor som ruvar klarar sig inte äggen, och då blir det inte heller några ungar. Betyder denna reaktion på fusk att strutsar har en känsla för rättvisa? Om ingen annan gör sin del, så gör jag inte heller min! Jag vet inte om detta handlar om rättvisa, så som vi människor förstår den, men jag kan i alla fall verkligen relatera till känslan!
Nog sagt om konflikter. Jag har trots allt lovat en vänskapligare bild av evolutionen. Denna avhandling har också avslöjat ett överraskande, och betagande, samarbete mellan strutshonor. För att förstå varför är det viktigt att veta att vissa strutsar är mer tåliga för värmestress än andra. De honor som inte tål värme lägger färre ägg när temperaturen stiger över 25°C. Detta antyder att honor som blir stressade av värme mår bättre av att undvika varma miljöer. Men, vänta! Skulle inte strutsar vara anpassade till ett liv i varma områden? Hur kan det då komma sig att vissa strutsar skulle tycka att det var för varmt på en högsommardag här hemma i Sverige? Svaret på den frågan stavas: samarbete. När strutsar häckar i grupp kan de honor som tål värme bäst ta över en större del av ruvningen. På detta sätt får värmekänsliga honor hjälp på traven, och kan frodas i miljöer där de förmodligen hade haft svårt att klara häckningen själva. Samarbete skulle kunna vara ett sätt för strutsar, och andra djurarter, att klara de utmaningar som följer med den globala uppvärmningen vi människor har skapat. De starkaste, och mest lämpade kan ibland hjälpa de sårbara. Sådana är naturlagarna.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Biologiska institutionen
Handledare
  • Cornwallis, Charlie, handledare
  • Hansson, Bengt, Biträdande handledare
  • Schou, Mads, Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2021 mars 19
UtgivningsortLund
Förlag
ISBN (tryckt)9789178957750
ISBN (elektroniskt)9789178957767
StatusPublished - 2021 feb. 8

Bibliografisk information

Defence details
Date: 2021-03-19
Time: 09:00
Place: Blå Hallen, Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund. Join via zoom: https://lu-se.zoom.us/j/68160227392?pwd=aE9sUDNoSm9qcHdiL1c4ZWhTK2xkQT09
External reviewer(s)
Name: Bilde, Trine
Title: Professor
Affiliation: Århus University, Denmark
---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Biologiska vetenskaper

Fria nyckelord

  • social
  • grupp
  • konkurrens
  • konflikt
  • fusk
  • värme
  • stress
  • tolerans
  • complexitet
  • variation

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Cooperation and conflict over the struggle to reproduce in harsh environments: An experimental field study on ostriches”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här