Sammanfattning
Nationalekonomin är en av de mest inflytelserika samhällsvetenskapliga disciplinerna. Utmärkande för den är stort internt samförstånd kring en viss teoretisk och metodologisk ansats till ekonomisk analys. Det finns emellertid också marginaliserade idéströmningar, som i allt högre grad kommit att förenas under samlingsbegreppet ”heterodox” ekonomi. Ett kritiskt förhållningssätt till den ”neoklassiska mittfåran” utgör här den gemensamma nämnaren. Forskarna debatterar hur klyftan mellan mittfåra och heterodoxi inom nationalekonomin ska förstås.
Denna avhandling ger sig i kast med att förklara hur en gemensam ansats inom den moderna nationalekonomin generaliseras och stabiliseras, och hur denna process är kopplad till heterodox ekonomi. Ansatsen är vetenskapssociologisk och syftet för det första att empiriskt framställa mittfårans och heterodoxins dynamik inom svensk nationalekonomi, för det andra att bidra till teoriutvecklingen.
Med utgångspunkt i den vetenskapshistoriska litteraturen om vetenskapliga stilar utvecklar jag ett teoretiskt ramverk kring relationella disciplinära vetenskapliga stilar. Utifrån detta analyserar jag två typer av empiriskt material från svensk nationalekonomi. Den första studien bygger på djupintervjuer med forskare inom nationalekonomi, den andra på sakkunnigutlåtanden från tillsättningar av professurer i nationalekonomi vid fyra ledande svenska universitet under tjugofem år. Det detaljerade empiriska materialet i dessa två delstudier bidrar med kunskap om hur ekonomer uppfattar sin disciplin och vad som karakteriserar riktig kunskapsproduktion.
Jag menar att det är fruktbart att förstå klyftan mellan mittfåran och heterodoxin som en fråga om hur en vetenskaplig stil blir institutionellt stabiliserad. Jag visar hur ekonomer förstår sin vetenskapliga ansats och dess förtjänster. Den vetenskapliga stilen upprätthålls genom ekonomernas tankekollektiv samt genom byggandet av gränser mot rivaliserande heterodox ekonomi och mot andra vetenskapliga discipliner. Jag visar hur den disciplinära stilen med dess uppfattning av god vetenskap och idé om disciplinens kärna är knuten till de disciplinära gränsernas reproduktion. Jag pekar på hur detta kommer till uttryck genom föränderliga kvalitetsbedömningspraktiker, och jag visar hur nationalekonomiska tidskriftsrankningar har blivit ett kraftfullt bedömningsverktyg – som kopplar samman den hierarkiska rankningen av topptidskrifter med idén om en disciplinär kärna och därigenom fungerar som en mekanism för disciplinär stabilisering.
Sammanfattningsvis argumenterar jag för att dessa processer bildar ett självstabiliserande system där den disciplinära vetenskapliga stilen och dess gränser reproduceras, vilket kan ha följder för vår förståelse av intellektuell dynamik och pluralism.
Denna avhandling ger sig i kast med att förklara hur en gemensam ansats inom den moderna nationalekonomin generaliseras och stabiliseras, och hur denna process är kopplad till heterodox ekonomi. Ansatsen är vetenskapssociologisk och syftet för det första att empiriskt framställa mittfårans och heterodoxins dynamik inom svensk nationalekonomi, för det andra att bidra till teoriutvecklingen.
Med utgångspunkt i den vetenskapshistoriska litteraturen om vetenskapliga stilar utvecklar jag ett teoretiskt ramverk kring relationella disciplinära vetenskapliga stilar. Utifrån detta analyserar jag två typer av empiriskt material från svensk nationalekonomi. Den första studien bygger på djupintervjuer med forskare inom nationalekonomi, den andra på sakkunnigutlåtanden från tillsättningar av professurer i nationalekonomi vid fyra ledande svenska universitet under tjugofem år. Det detaljerade empiriska materialet i dessa två delstudier bidrar med kunskap om hur ekonomer uppfattar sin disciplin och vad som karakteriserar riktig kunskapsproduktion.
Jag menar att det är fruktbart att förstå klyftan mellan mittfåran och heterodoxin som en fråga om hur en vetenskaplig stil blir institutionellt stabiliserad. Jag visar hur ekonomer förstår sin vetenskapliga ansats och dess förtjänster. Den vetenskapliga stilen upprätthålls genom ekonomernas tankekollektiv samt genom byggandet av gränser mot rivaliserande heterodox ekonomi och mot andra vetenskapliga discipliner. Jag visar hur den disciplinära stilen med dess uppfattning av god vetenskap och idé om disciplinens kärna är knuten till de disciplinära gränsernas reproduktion. Jag pekar på hur detta kommer till uttryck genom föränderliga kvalitetsbedömningspraktiker, och jag visar hur nationalekonomiska tidskriftsrankningar har blivit ett kraftfullt bedömningsverktyg – som kopplar samman den hierarkiska rankningen av topptidskrifter med idén om en disciplinär kärna och därigenom fungerar som en mekanism för disciplinär stabilisering.
Sammanfattningsvis argumenterar jag för att dessa processer bildar ett självstabiliserande system där den disciplinära vetenskapliga stilen och dess gränser reproduceras, vilket kan ha följder för vår förståelse av intellektuell dynamik och pluralism.
Originalspråk | engelska |
---|---|
Kvalifikation | Doktor |
Tilldelande institution |
|
Handledare |
|
Tilldelningsdatum | 2018 sep. 28 |
Förlag | |
ISBN (tryckt) | 978-91-7753-788-5 |
Status | Published - 2018 sep. |
Bibliografisk information
Date: 2018-09-28Time: 10:15
Place: Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund
External reviewer(s)
Name: Popp Berman, Elizabeth
Title: Associate professor
Affiliation: University at Albany, USA
---
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
Fria nyckelord
- ekonomisociologi
- heterodox ekonomi
- vetenskapliga stilar
- vetenskapliga discipliner
- kvalitetsbedömning