Echocardiographic assessment of atrioventricular plane displacement, Clinical application in patients with coronary artery disease, atrial fibrillation and aortic stenosis

Popular Abstract in Swedish
Studier har visat att rörelsen i atrioventrikulära planet (AVPD) är korrelerat med såväl vänster kammares (VK) systoliska, mätt som ejections fraktion (EF), som diastoliska funktion. Ålder, hjärtfrekvens, VK storlek, vänster förmaks storlek, myokardiets tjocklek, kroppsyta och afterload är andra faktorer som påverkar AVPD. I denna avhandling studeras relationen mellan AVPD och utbredningen av kranskärlssjukdom, relationen mellan AVPD och graden av diastolisk fyllnadstörning samt relationen mellan AVPD och graden av aortastenos. Avhandlingen avser också att belysa huruvida AVPD har en prognostisk betydelse hos patienter med kranskärlssjukdom och hos patienter med förmaksflimmer. Studie I visar att AVPD är relaterat till grad och utbredning av kranskärlssjukdom oberoende av om patienten har haft hjärtinfarkt tidigare. Hos 159 patienter med stabil kranskärlssjukdom minskade AVPD med ju fler stenoser som patienten hade. Det är tidigare visat att AVPD och EF är olika metoder och olika mått på VK funktionen eftersom AVPD speglar både den systoliska och diastoliska funktionen, medan EF endast är ett mått på VK systoliska funktion. Fynden i studie II understryker detta. Studie II visade att AVPD var oberoende korrelerat med både VK systoliska och diastoliska funktion hos patienter med stabil kranskärlssjukdom. Ju sämre diastolisk fyllnad desto lägre AVPD. Det är visat i tidigare studier att AVPD har ett prognostiskt värde hos patienter med hjärtsvikt och hos patienter som haft hjärtinfarkt. Studie III och IV visade att AVPD även har ett prognostiskt värde gällande dödlighet hos patienter med stabil kranskärlssjukdom och hos patienter med kroniskt förmaksflimmer. Hos patienter med stabil kranskärlssjukdom var AVPD oberoende korrelerat till hjärtorsakad död. Relation mellan AVPD och dödlighet påvisades också hos patienter med förmaksflimmer. AVPD som prognostisk markör är dock begränsad i denna patientgrupp eftersom skillnaden i AVPD mellan de som avled i hjärtsjukdom och de som avled av icke kardiell orsak var liten. Patienter med aortastenos har påverkad hemodynamik. En ökad afterload ses vilket ger upphov till ökad wall stress och hypertrofi av hjärtmuskeln. VK hypertrofi leder inledningsvis till diastolisk fyllnadsstörning varefter en begynnande myokardfibros sker som slutligen resulterar i nedsatt systolisk funktion. I studie V studerades hur aortastenos påverkar AVPD. AVPD var oberoende korrelerat till graden av aortaklaffens stenosering, medan EF inte påvisade någon korrelation. Våra observationer indikerar att AVPD, men inte EF, påverkas av tidiga hemodynamiska förändringar orsakade av aortastenos. Detta skulle kunna tala för att AVPD är en känsligare mätvariabel än EF och en lämpligare sådan eftersom de flesta patienter med aortastenos har en måttlig grad av stenosering. Sammanfattningsvis, AVPD är ett känsligt mått på VK funktionen eftersom AVPD påverkas redan vid mild ischemi men även vid mindre störningar av diastoliska fyllnaden av VK. Eftersom AVPD påverkas redan vid lätt ökade fyllnadstryck är AVPD också mer känslig för ökat afterload, som vid aorta stenos, än vad EF är. Våra studier tyder också på att AVPD är en bättre prognostisk prediktor än EF att prognosticera död hos patienter med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och förmaksflimmer eftersom AVPD förändras tidigare i sjukdoms förloppet än EF.