Ekonomisk tillväxt i välfärdskapitalismen: En jämförande studie av BNP per capita-tillväxten i rika OECD-länder 1970-2000

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

1097 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Popular Abstract
I början på 1990-talet drabbades Sverige av en mycket djup ekonomisk kris. Den svenska nittiotalskrisen uppfattades inte som en tillfällig konjunkturnedgång utan som symptom på grundläggande systemfel i Sveriges ekonomi. Många bedömare menade att den s.k. svenska modellen med stor välfärdsstat och höga skatter hade försämrat marknadsekonomins effektivitet och gjort att Sverige under lång tid halkat efter andra länder ekonomiskt. Syftet med avhandlingen är att empiriskt pröva hypotesen att en stor välfärdsstat hämmar den ekonomiska tillväxten. I avhandlingen försöker jag besvara två frågor: Har Sverige haft en lägre ekonomisk tillväxt än andra OECD-länder under perioden 1951-2000? Har länder med mer omfattande politiska ingripanden i marknadskrafterna lägre ekonomisk tillväxt än länder med friare ekonomier? Graden av politiska ingrepp i marknadsekonomin mäts på ett antal olika sätt: totala offentliga utgifter, sociala transfereringar, offentlig konsumtion samt Economic Freedom of the World Index. Jag jämför den procentuella BNP per capita-tillväxten i Sverige och 16 andra OECD-länder under perioden 1951-2000. Med en genomsnittlig tillväxt per år på 2,3 procent ligger Sverige klart under medelvärdet som är 2,8 procent. Men jämförelsen visar också att ett flertal andra länder har en lika låg eller lägre tillväxt än Sverige. Jag finner att länder som vid undersökningsperiodens början har en lägre BNP per capita-nivå tenderar att få en snabbare tillväxt än länder med högre BNP per capita-nivå (upphinnareffekt). Jag skattar ett antal paneldataregressioner med fixa effekter där procentuell BNP per capita-tillväxt regresseras på olika variabler som nämns i den vetenskapliga litteraturen om ekonomisk tillväxt. De empiriska analyserna omfattar 16 respektive 17 länder under perioden 1970-2000. Analyserna ger mycket varierande och svårtolkade resultat. Men hypotesen att länder med friare ekonomier har en högre ekonomisk tillväxt än länder med mer reglerad ekonomi får visst stöd. En viktig generell lärdom som kan dras av avhandlingen är att det är svårt att använda regressionsanalys på aggregerade länderdata för att uttala sig om vilken effekt offentlig sektor-storlek har för den ekonomiska tillväxten. Sammantaget har det i avhandlingen visat sig inte vara möjligt att fastställa något orsakssamband mellan den svenska välfärdsstaten och det faktum att Sveriges ekonomiska tillväxt varit lägre än i flera andra länder under efterkrigstiden.
Bidragets titel på inmatningsspråkEconomic Growth in Welfare Capitalism: A Comparative Study of GDP per capita Growth in Rich OECD Countries 1970-2000
Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Sociologi
Handledare
  • Hetzler, Antoinette, handledare
  • Nilsson, Kjell, handledare
Tilldelningsdatum2015 nov 24
Förlag
Tryckta ISBN978-91-7623-490-7
Elektroniska ISBN978-91-7623-491-4
StatusPublished - 2015

Bibliografisk information

Defence details
Date: 2015-11-24
Time: 10:15
Place: Hörsal 128, Stora Algatan 4, Lund
External reviewer(s)
Name: Nelson, Kenneth
Title: Professor
Affiliation: Stockholms universitet
---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)

Nyckelord

  • välfärdsstat
  • sociologi

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Ekonomisk tillväxt i välfärdskapitalismen: En jämförande studie av BNP per capita-tillväxten i rika OECD-länder 1970-2000”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här