En bra lektion är rätt mycket jazz: Villkor och förutsättningar för ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

226 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Lärares praktiska yrkeskunskaper bjuder motstånd mot förspråkligande. Detta problem föreligger inte minst i lärarutbildningen, där det i verksamhetsförlagda delar kan råda både osäkerhet och skilda uppfattningar om vad studenterna behöver göra eller prestera för att uppnå de mål som (bokstavligen) föreskrivits dem. Syftet med avhandlingen har varit att beskriva och förstå villkor och förutsättningar i ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning. Därmed följer också en diskussion om hur man kan förstå detta lärande i relation till utbildningens styrning.

Avhandlingens teori är hämtad från etnografins och sociologins fält. Därtill förekommer inslag från pedagogik, utbildningsfilosofi och kunskapsteori. Den empiriska studien tar sin utgångspunkt i fyra frågor:

•Vad kännetecknar de skolmiljöer vari VFU-studenterna lär sina praktiska yrkeskunskaper?
•Hur tar VFU-studenten, handledaren och eleverna sina roller och positioner i undervisningen?
•Vad händer med inramningen när en VFU-student tar över rollen som undervisande lärare?
•Vilka kunskaper, förmågor och resurser utnyttjar VFU-studenterna för att hantera sin undervisning?

Av resultaten framgår att studenternas oro inför mötet med VFU-verksamheten handlar om hur de ska hantera de sociala förväntningar som finns i verksamheten – men som de på förhand inte kan veta mycket om. Analysen (som främst tar stöd hos Goffman) utreder ett antal situationer där studentens agerande utmanas. Dessa situationer fordrar omedelbar praktisk åtgärd – och det tycks vanligen bara finnas ett alternativ för studenten: att mobilisera tillgängliga resurser för att behålla trovärdigheten i yrkesrollen.

Resultaten påvisar ett antal villkor och förutsättningar i studenternas lärande, men pekar delvis också mot själva lärandet och lärandets processer. Det lärande som följer ur studenternas praktiker rör kunskapsformer vilka är starkt beroende av den sociala situationen och dess villkor för meningsfull interaktion. Väsentliga delar i den praktiska yrkeskunskapen handlar därmed om att lära sig avläsa de sociala villkor (eller den kod) som gör verksamheten möjlig och begriplig. Nämnda avläsning ger studenten dennes operativa utgångsposition. Det man har att lära är vad som under rådande omständigheter är socialt och etiskt passande, lämpligt liksom funktionellt.

Lärandet i praktiken rör sociala kunskapsformer med nära koppling till trovärdighet, pålitlighet och erkännande i yrkesroll och yrkesutövning. Därmed är studenternas lärande något annat än att följa anvisningar för en rationalistisk praktik eller att uppnå allmängiltiga kriterier för måluppfyllelse. Resultaten ifrågasätter således grundtankarna i en rationalistisk, målstyrd utbildning. Vad som därtill framgår är att studenternas lärande sker i ett spänningsfält mellan två professionella ordningar – å ena sidan en tjänstemannaprofessionalism, å andra sidan en mera traditionell, autonom och kollegial professionalism.
Originalspråksvenska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Utbildningsvetenskap
Handledare
  • Persson, Anders, handledare
  • Neuhaus, Sinikka, Biträdande handledare
Tilldelningsdatum2022 feb. 11
UtgivningsortLund
Förlag
ISBN (tryckt)978-91-89415-06-5
ISBN (elektroniskt)978-91-89415-07-2
StatusPublished - 2021

Bibliografisk information

Defence details
Date: 2022-02-11
Time: 13:00
Place: se https://www.uvet.lu.se/forskning/forskarutbildning/disputationer/
External reviewer
Name: Maria Gustavsson
Title: professor
Affiliation: Linköpings universitet
---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Utbildningsvetenskap
  • Samhällsvetenskap

Nyckelord

  • Lärande
  • Praktiska yrkeskunskaper
  • Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
  • Ämneslärarstudenter
  • Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)
  • Bernstein
  • Ramfaktorteori
  • Goffman
  • Frame analysis

Citera det här