Energibeskattningens utveckling i Sverige: En översiktlig historisk beskrivning

Forskningsoutput: Bok/rapportRapportForskning

132 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Skatter på energi har existerat i Sverige i snart 100 år. Skatt på drivmedel infördes 1924 som ett sätt att finansiera det snabbt växande vägväsendet. Principen om att skatter på drivmedel, fordon och väganvändning ska täcka transportsektorns samhällsekonomiska kostnader har sedan dess avspeglats i propositioner och utredningar även om den exakta tolkningen av detta ansvar har varierat. Beskattningen av drivmedel har dock parallellt använts även som makroekonomiskt och handelspolitiskt instrument.

Skatt på elektricitet och andra bränslen infördes på 1950-talet för att bidra till finansieringen av snabbt ökande offentliga utgifter inte minst inom energiområdet. Under 1970-talet ökade skattenivåerna på olja snabbt som en del av strävan att minska oljeberoendet som blev en följd av oljekrisen 1973/74.

Idén om att använda skatter som miljöstyrmedel kan i Sverige härledas till slutet av sextiotalet med Erik Dahméns ”Sätt pris på miljön” men det konkretiserades först under slutet av 1980-talet då Miljöavgiftsutredningen tillsattes. Utredningen föreslog 1989 bland annat införandet av en koldioxidskatt och denna, liksom en svavelskatt, infördes 1991 som en del av en större skattereform. Införandet var institutionellt väl förberett genom att strukturerna från befintligt energiskattesystem kunde utnyttjas. Införandet av koldioxidskatten kombinerades med en sänkning av de befintliga energiskatterna och kostnadsökningarna för hushåll och industri blev därmed begränsade. 1993 sänktes dessutom skattenivåerna för industrin, motiverat av regeringen med ett behov av anpassning till förhållandena inom den Europeiska gemenskapen (EG). För övriga användare höjdes samtidigt skattenivåerna för att finansiera skattenedsättningarna för industrin.

Sedan införandet har koldioxidskatten stegvis höjts så att den idag är nästan fem gånger högre än vid införandet. Justeringar av energiskatten neråt har inneburit att den totala beskattningen av energi inte har ökat i motsvarande grad. Införandet av EU:s system för överlåtbara utsläppsrätter innebar dessutom att koldioxidskatten togs bort för industrianläggningar som ingår i systemet. För övriga industrianläggningar har nedsättningen av koldioxidskatten däremot successivt tagits bort.
Originalspråksvenska
UtgivningsortLund
FörlagMiljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet
UppdragsgivareEnergimyndigheten
Antal sidor24
VolymRapport 120
ISBN (elektroniskt)978-91-86961-46-6
StatusPublished - 2021 mars 19

Publikationsserier

NamnLUTFD2/TFEM
Nr.3111

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Samhällsbyggnadsteknik
  • Studier av offentlig förvaltning
  • Historia och arkeologi

Fria nyckelord

  • Energiskatter
  • Miljöpolitik

Citera det här