Explaining everyday problem solving

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (monografi)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Hur kan man förklara vardagligt tänkande med de kognitiva teorier som finns tillhands idag? Ofta är dessa teorier konstruerade för att kunna förutsäga beteende under kontrollerade omständigheter, som i ett laboratorium. Å andra sidan är det snarare flexibilitet och improvisation som kännetecknar det vardagliga tänkandet. I avhandlingen försöker jag ta reda pa vad man måste lägga till de existerande kognitiva teorierna för att kunna förklara, till exempel, vad det är som driver denna flexibilitet.

Den typ av vardaglig kognition som intresserar mig är den som ibland kallas för högre-nivå kognition. Det är den typ av tänkande som är inblandad i problemlösning (som när man jämför priser i en affär) och beslut (som när man bestämmer sig för vilken vara man vill köpa). Detta gör att jag kan välja ut tre olika teoribildningar och undersöka hur bra de är på att förklara vardagstänkandet.

Dessa är (1) generella teorier, som antar att en och samma kognitiva struktur står for allt vårt tänkande (att vi använder samma struktur för att lösa ett matteproblem som vi gör när vi läser en karta) (2) situerade teorier som (ibland) säger att vi inte behöver bry oss om kognitiv struktur för att förstå problemlösning (det räcker med att undersöka den situation som vardagstänkandet uppstår i), och (3) domän-specifika teorier. De domän-specifika teorierna tror att olika typer av problem (som tex att ta reda på om någon fuskar och att förutsäga var en boll man kastat kommer att hamna) tas omhand av olika typer av kognitiva strukturer.

I avhandlingen kommer jag fram till att alla dessa teorier har det besvärligt att faktiskt förklara vårt vardagliga tänkande. Det som gör det svårt att förstå detta tänkande är att det är så flexiblelt och att det ändå finns något konstant i det. Vi kan lösa ett och samma problem på massor av olika sätt, men samtidigt finns det likheter mellan olika typer av problemlösning. Vi kan använda oss av kunskap som vi fått i en situation i ett helt annat sammanhang.

Men om vi inte bara fokuserar på den kognitiva struktur som används för att lösa problemen, utan också på den information man använder, så blir det lättare att förstå vardagstänkandet. Det verkar finnas vissa typer av information som gör det lättare att förklara varför vårt tänkande är så flexibelt men ändå kan användas i många olika sammanhang. Detta är information om varför olika saker inträffar. Ett exempel på detta är orsaks-relationer. Ett annat är kunskap om varför andra människor väljer att bete sig på ett visst sätt. I slutet av avhandlingen går jag igenom hur den här typen av information kan göra det lättare att förklara vårt vardagliga tänkande också med de teorier som finns tillhands idag.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Kognitionsvetenskap
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2003 maj 24
Förlag
Tryckta ISBN91-628-5686-3
StatusPublished - 2003

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2003-05-24
Time: 13:00
Place: Kungshuset, room 104

External reviewer(s)

Name: Vitouch, Oliver
Title: Prof.
Affiliation: Universität Klagenfurt

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Filosofi
  • Psykologi (exklusive tillämpad psykologi)

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Explaining everyday problem solving”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här