Exploring Paths of Justice in the Digital Healthcare: A Socio-Legal Study of Swedish Online Doctors

Nätläkare, vårdgivare som tillhandahåller sjukvårdstjänster via smartphoneappar, har gått från att vara perifera inslag i den svenska sjukvården till att på allvar utmana det konventionella sättet att bedriva sjukvård. Den tillgänglighet som nätläkare erbjuder är oöverträffad men alla patientgrupper har inte sett sin tillgång till vård förbättras i samma utsträckning tack vare nätläkare.

Syftet med studien var att undersöka hur uppfattningar om nätläkartjänsten Kry påverkar viljan att använda tjänsten. Två webbenkäter genomfördes 2016 och 2017, vilket resulterade i två urval om 1264 respektive 882 respondenter. Enkätfrågorna baserades på teorier om upplevd rättvisa samt fördelar och risker förknippade med Kry. PLS-baserad strukturell ekvationsmodellering tillämpades.

Med det metateoretiska perspektivet kritisk realism som grund var målet också att förklara bakomliggande mekanismer till nätläkare som sjukvårdsfenomen. Detta åstadkoms genom en deskriptiv analys av rättskällor, regionala rekommendationer, statistik och nyhetsartiklar. Här var Alan Norries rättssociologi central; i synnerhet begreppet law’s architectonic, där det rättsliga alltid samtidigt är det etisk-rättsliga, det rättspolitiska och det rättssociologiska.

Resultaten från undersökningarna och den efterföljande statistiska modelleringen visade att respondenternas upplevelse av Kry som distributivt rättvis, dvs om tjänsten upplevdes som tillgänglig och inkluderande (jämlikhet) samt om ett besök ansågs vara värt sitt pris (rimlighet), påverkade respondenternas vilja att använda Kry. Det här sambandet medierades dessutom av respondenternas upplevelse av tillit och intresse i relation till Kry. Upplevelser av processuell rättvisa påverkade inte respondenternas vilja att använda Kry i samma utsträckning.

Den deskriptiva studien visade att nätläkare som fenomen har uppstått i ett hälsosystem format av etisk-rättsliga, rättspolitiska och vad jag har valt att kalla ekonomisk-rättsliga konflikter. Sedan länge bygger svensk hälso- och sjukvårdsrätt på principen att den med störst vårdbehov ska ges vård först. Sjukvården ska dessutom eftersträva en jämlik sjukvård för hela befolkningen. Med 2010 års valfrihetsreform har dock det svenska sjukvårdssystemet omvandlats till en kvasi-marknad, baserad på principen om att patienten ska ges vård när hon efterfrågar det snarare än när hon behöver det. Detta har skapat en etisk och normativ ambivalens i sjukvårdens uppdrag, vilket även den svenska hälso- och sjukvårdsrätten ger uttryck för.

Till skillnad från den svenska sjukvården i stort står nätläkare väl rustade för en vård som har blivit alltmer konsumtionsdriven. Detta kan delvis förklara varför respondenternas upplevelse av distributiv rättvisa i sådan utsträckning påverkar deras vilja att använda Kry. Respondenternas värdering av ett besök hos Kry tycks till stor del baseras på upplevelser om fördelar med tjänsten i förhållande till vad besöket kostar, ett beteende som till mångt och mycket påminner om hur konsumenter agerar i näthandeln.