Församlingen i granskningssamhället

Avhandlingens empiriska syfte är att undersöka vad som händer när globala marknadsorienterade modeller för granskning och kvalitet tas i bruk i lokala församlingar. Särskild uppmärksamhet ägnas församlingarnas diakonala arbete. Undersökningen baseras på fallstudier där ett urval av församlingar och granskningsmodeller är studieobjektet. Avhandlingen har även ett teoretiskt syfte: att i samspel med nyinstitutionell teori pröva kompletterande teoretiska analysredskap för studiet av församlingar.
För kyrkan är kontroll inget nytt. Tidigt utformades rutiner för redovisning av tiondet, och katekesförhör var bara ett sätt för prästen att kontrollera församlingsbornas tro och liv. Men kvalitets- och granskningsmodeller, sprungna ur det marknadsinriktade sammanhang som rubriceras som New Public Management, är nya i den kyrkliga praktiken.
En survey visar att församlingar är återhållsamma med att anamma nya idéer om granskning och kvalitet. Motståndet mot nya granskningskoncept är både organisatoriskt och ideologiskt. Top-down-implementering är svår att göra p.g.a. de lokala församlingarnas självständighet. Ideologiskt värjer man sig mot managementtekniker där församlingen betraktas som ett företag med religiösa experter som producerar nyttigheter till sina kunder. Samtidigt är församlingar i egenskap av arbetsgivare, fastighetsägare, ansvariga för begravningsverksamhet etc. tvingade att redovisa sin förvaltning för myndigheterna. I fallstudier visar sig den interna uppföljningen av församlingens kärnverksamhet (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission) vara av informell karaktär. Undantag är när man bedriver sociala verksamheter i samverkan med andra organisationer. Då krävs formell redovisning.
Översättningen och implementeringen av tre granskningskoncept (TQM, Balanced Scorecard och Social Audit) studeras i sammanlagt sex församlingar. Granskningskonceptens ursprungliga betoning av utvärdering och mätning av prestationer och kvalitet blir sällan praktik i församlingarnas diakonala arbete. Med hjälp av nyinstitutionell teori påvisas att de studerade koncepten för med sig normer om ”en ideal organisation”, den marknadsbaserade självständiga aktören med kontroll över sina resurser och gränser. Även om ett organiseringskoncept inte institutionaliseras som en rutin, så exponeras församlingarna för dessa förväntningar. Genom att anamma ett koncept som Balanced Scorecard tydliggörs kyrkoherdens roll som chef, med ledningshierarki och gränser. Det är denna rationalitet som de institutionella omgivningarna, exempelvis statens arbetsmiljöverk, efterfrågar. Det omgivande ”granskningssamhällets” aktörer bidrar till en förskjutning av tyngdpunkt för granskning och kontroll i Svenska kyrkan: från medlemmarnas tro och liv till organisationens resurser och uppträdande.