Sammanfattning
Omfattningen av fukt- och mögelskador på uteluftsventilerade kalla vindar har ökat
under de senaste decennierna. Detta beror på ett flertal samverkande faktorer såsom ett
välisolerat vindsbjälklag samt byte från lokal värmekälla med varm skorstensstock till
andra uppvärmningsformer som inte bidrar till uppvärmningen av vindsutrymmet. En-
ligt gängse rekommendationer ska kalla vindsutrymmen ventileras med utomhusluft
för att undvika att värmeläckaget från bostaden värmer upp den yttre takytan vintertid,
vilket kan leda till snösmältning på takytan och istappar vid den ouppvärmda takfoten.
Med allt mer välisolerade vindsbjälklag kommer dock klimatet i vindsutrymmet att mer
och mer likna utomhusklimatet, åtminstone under mulna vinterdagar. Det ursprungliga
huvudsyftet med ventilationen är därmed inte längre lika aktuellt. Däremot leder den
lägre temperaturen till att den fuktupptagandeförmågan för luften minskar. Det innebär
att fuktig luft som kan transporteras till vinden från inomhusluften via diffusion och
fuktkonvektion genom otätheter ger ökad risk för fuktrelaterade skador. Även vatten
från små och tillfälliga vattenläckage eller ackum ulerad fukt får svårare att torka ut. I
dessa tak är det framförallt i yttertakets inneryta som fuktproblem kan uppstå. Hög RF
eller kondens kan leda till mögel, blånad och röta på träbaserade material (Arfvidsson
et al, 2017).
I ett kallt ventilerat vindsutrymme finns alltid ett yttertak som måste vara tätt mot både
snö och smältvatten, vilket medför att de t också finns material i konstruktionen som
gör det mer eller mindre tätt mot vattenånga. I traditionella yttertak utgörs tätskiktet
ofta av en underlagspapp på råspont. Som ett alternativ till den traditionella underlags-
täckningen kan istället användas en mindre diffusionstät ångbroms. Enligt (Arfvidsson
et al, 2017) kan detta ibland vara en lämplig lösning. Risken för fuktskador under
byggskedet måste dock beaktas.
För att undersöka om det blir några skillnader i klimatet på en kall vind och dess om-
givande byggnadsdelar med traditionellt underlagstak jämfört med en modern ång-
broms har fältmätningar genomförts i ett provhus intill LTH i Lund. Resultaten från
fallstudien visar att det inte blir några a vgörande skillnader i fukttillstånd vid en jäm-
förelse mellan två olika underlagsmaterial på råspont. De undersökta underlagstaken
var traditionell takpapp och en diffusionsöppe n underlagsprodukt. I de fall skillnader
kunde konstateras var dessa sm å, men oftast till fördel för det diffusionsöppna under-
lagstaket.
Resultat från en relativt omfattande litterat urstudie redovisas, med ett kort separat re-
ferat för varje enskild rapport. Litteraturstudien visar att intresset för kalla tak ventile-
rade med uteluft är av stort intresse, både nationellt och internationellt. I många fall
kommer man fram till ungefär samma slutsatser. Nämligen att uteluftsventilerade vin-
dar är en riskkonstruktion, speciellt om de är välisolerade. Det varnas också för att
tilläggsisolera befintliga byggnader utan att först genomföra en grundlig analys om vad
detta kan leda till ur fuktsynvinkel. Som ett stickspår innehåller litteraturstudien även
några referat med parallelltak som ventileras med uteluft, samt kompakta tak med dif-
fusionsöppna taktäckningar. I många rapporte r inom områden framhålls också vikten
av väl genomtänkta lösningar och ett noggrant arbetsutförande
under de senaste decennierna. Detta beror på ett flertal samverkande faktorer såsom ett
välisolerat vindsbjälklag samt byte från lokal värmekälla med varm skorstensstock till
andra uppvärmningsformer som inte bidrar till uppvärmningen av vindsutrymmet. En-
ligt gängse rekommendationer ska kalla vindsutrymmen ventileras med utomhusluft
för att undvika att värmeläckaget från bostaden värmer upp den yttre takytan vintertid,
vilket kan leda till snösmältning på takytan och istappar vid den ouppvärmda takfoten.
Med allt mer välisolerade vindsbjälklag kommer dock klimatet i vindsutrymmet att mer
och mer likna utomhusklimatet, åtminstone under mulna vinterdagar. Det ursprungliga
huvudsyftet med ventilationen är därmed inte längre lika aktuellt. Däremot leder den
lägre temperaturen till att den fuktupptagandeförmågan för luften minskar. Det innebär
att fuktig luft som kan transporteras till vinden från inomhusluften via diffusion och
fuktkonvektion genom otätheter ger ökad risk för fuktrelaterade skador. Även vatten
från små och tillfälliga vattenläckage eller ackum ulerad fukt får svårare att torka ut. I
dessa tak är det framförallt i yttertakets inneryta som fuktproblem kan uppstå. Hög RF
eller kondens kan leda till mögel, blånad och röta på träbaserade material (Arfvidsson
et al, 2017).
I ett kallt ventilerat vindsutrymme finns alltid ett yttertak som måste vara tätt mot både
snö och smältvatten, vilket medför att de t också finns material i konstruktionen som
gör det mer eller mindre tätt mot vattenånga. I traditionella yttertak utgörs tätskiktet
ofta av en underlagspapp på råspont. Som ett alternativ till den traditionella underlags-
täckningen kan istället användas en mindre diffusionstät ångbroms. Enligt (Arfvidsson
et al, 2017) kan detta ibland vara en lämplig lösning. Risken för fuktskador under
byggskedet måste dock beaktas.
För att undersöka om det blir några skillnader i klimatet på en kall vind och dess om-
givande byggnadsdelar med traditionellt underlagstak jämfört med en modern ång-
broms har fältmätningar genomförts i ett provhus intill LTH i Lund. Resultaten från
fallstudien visar att det inte blir några a vgörande skillnader i fukttillstånd vid en jäm-
förelse mellan två olika underlagsmaterial på råspont. De undersökta underlagstaken
var traditionell takpapp och en diffusionsöppe n underlagsprodukt. I de fall skillnader
kunde konstateras var dessa sm å, men oftast till fördel för det diffusionsöppna under-
lagstaket.
Resultat från en relativt omfattande litterat urstudie redovisas, med ett kort separat re-
ferat för varje enskild rapport. Litteraturstudien visar att intresset för kalla tak ventile-
rade med uteluft är av stort intresse, både nationellt och internationellt. I många fall
kommer man fram till ungefär samma slutsatser. Nämligen att uteluftsventilerade vin-
dar är en riskkonstruktion, speciellt om de är välisolerade. Det varnas också för att
tilläggsisolera befintliga byggnader utan att först genomföra en grundlig analys om vad
detta kan leda till ur fuktsynvinkel. Som ett stickspår innehåller litteraturstudien även
några referat med parallelltak som ventileras med uteluft, samt kompakta tak med dif-
fusionsöppna taktäckningar. I många rapporte r inom områden framhålls också vikten
av väl genomtänkta lösningar och ett noggrant arbetsutförande
Originalspråk | svenska |
---|---|
Utgivningsort | LU, Building Physics |
Förlag | Lund University |
Antal sidor | 172 |
Volym | TVBH-3071 |
Utgåva | 1 |
ISBN (elektroniskt) | 978-91-88722-73-7 |
ISBN (tryckt) | 978-91-88722-72-0 |
Status | Published - 2022 mars 18 |
Publikationsserier
Namn | TVBH |
---|---|
Förlag | LU, Building Physics |
Nr. | 3071 |
Volym | 1 |
ISSN (tryckt) | 0349-4950 |
ISSN (elektroniskt) | 0349-4950 |
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Husbyggnad
Nyckelord
- kalla vindar, provhus, fukttillstånd, underlagstak, mätningar, simuleringar