Fire safety design of road tunnels

Det ökande byggandet av stadsvägtunnlar, de alpina tunnelolyckorna runt millennieskiftet, och det efterföljande EU-direktiv (2004/54/EC) med minimikrav gällande brandsäkerhet har placerat brandsäkerhet i vägtunnlar högt på dagordningen. Samtidigt är moderna enkelriktade vägtunnlar ofta bland de säkraste delarna av vägsystemet. Har vi kommit till en punkt där resurserna används bättre någon annanstans? Detta leder till en central fråga i denna avhandling: hur säkert är tillräckligt säkert? Längs vägen visade det sig vara en mycket utmanande och spännande fråga. I litteraturen framträder den i olika formuleringar och därmed olika logiska svar. Längs vägen har frågor som, hur brandsäkerhet kan mätas, om vi ställer rätt frågor eller skapar de bästa lösningarna, uppstått. Under hela detta arbete har fokus varit på vägtunnlar.
Ingenjörsvetenskapen dominerar designen av brandsäkerhet idag vilket ger en matematiskt fokuserad process med fokus på att verifiera relativt godtyckliga kvantitativa mål som anses representera en acceptabel säkerhet. Tunnlar är hårda fysiska och tekniska system. De finns dock i en social verklighet och i ett komplext samhälle. Flera faktorer har identifierats som påverkar säkerheten i en tunnel. Brandsäkerhet kan främja eller stå i konflikt med miljöaspekter, till exempel utsläpp av växthusgaser. Med ett rättviseperspektiv bör vi prioritera mer sårbara och riskutsatta trafikanter på trottoarer och övergångsställen ovan mark. En god upplevd säkerhet när man kör genom en tunnel gynnar människors frihet samtidigt som det leder till mindre stress och olyckor. Andra mål som vi värnar om såsom kostnad, miljö och rättvisa finns naturligt med som en del i vägprocessen genom miljöbalken men passar inte in i dagens designprocess av brandsäkerhet. Det upplevs som ”svårt” att väga brandsäkerhet mot andra mål. Istället blir principer såsom undvikande av katastrofer och ständig förbättring dimensionerande för brandsäkerheten. Det är dock inte nödvändigtvis rimligt att brandsäkerhet i tunnlar ständigt ska förbättras, givet begränsade resurser och andra akuta risker såsom klimathotet, som dessutom kan stå i konflikt med en ökad brandsäkerhet.
Någon mekanism krävs som ger en balanserad avvägning utifrån dagens samhälle och värld. En probleminramning förespråkas som erkänner både de tekniska aspekterna av risker och de etiska och demokratiska aspekterna av risker. Genom att använda en generell beslutsmetod inkluderas viktiga steg i beslutsprocessen såsom hur problemet ramas in, vilka mål som sätts upp, och hur kreativa alternativ kan genereras och värderas. Grundtanken inom beslutsteori är att välja den lösning och kompromiss som sammantaget bäst uppfyller målen. Målen och prioriteringen av dem bestäms av byggherren och förvaltaren, ofta Trafikverket, i samråd med andra berörda aktörer och bör svara mot samhällets värderingar. Enbart genom att beakta alla delar av beslutsprocessen går det att argumentera för att det bästa beslutet har fattats.