Fri rörlighet för familjer - en normativ analys av föräldrapenningen och EU-rätten

Emma Holm

Fri rörlighet för familjer - en normativ analys av föräldrapenningen och EU-rätten

Emma Holm

Juridiska institutionen

Forskningsoutput: Avhandling › Doktorsavhandling (monografi)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Att det ska råda fri rörlighet för arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar är en grundläggande princip i EU-rätten. I artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ges EU befogenhet att vidta åtgärder för att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. Förordning 1408/71 och dess ersättare förordning 883/2004 innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, då de förflyttar sig över gränserna.
Att medlemsländerna behåller självbestämmanderätten över sina socialförsäkringssystem medför dock en rad problem när det gäller att fastställa vilket land som faktiskt har ansvaret för att utge förmåner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekundärrätten i ljuset av de allmänna fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 EUF har gjort det än svårare att dra gränserna för denna självbestämmanderätt. I den svenska kontexten har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen. Förutom de ovan nämnda problemen, visar nämligen den normativa analys som görs i avhandlingen att föräldrapenningens stuktur är svår att förena med sekundärrättens uppdelning mellan familjeförmåner och förmåner vid moderskap/faderskap. Samtliga dessa aspekter försvårar den fria rörligheten för familjer.
I boken undersöks den svenska föräldrapenningens relation till de EU-rättsliga principerna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i allmänhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis på detta område framkommer även generella slutsatser som gäller socialförsäkring och fri rörlighet i ett större perspektiv.

Originalspråk	svenska
Kvalifikation	Doktor
Tilldelande institution	Juridiska institutionen
Handledare	Numhauser-Henning, Ann, handledare Rönnmar, Mia, handledare
Tilldelningsdatum	2011 feb. 4
Förlag	Juristförlaget i Lund
Status	Published - 2010

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2011-02-04
Time: 10:15
Place: Pufendorfsalen, Juridiska institutionen

External reviewer(s)

Name: Erhag, Thomas
Title: [unknown]
Affiliation: University of Gothenburg

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

Juridik

Citera det här

@phdthesis{17b769078c114839aaebe5d20847b8aa,

title = "Fri r{\"o}rlighet f{\"o}r familjer - en normativ analys av f{\"o}r{\"a}ldrapenningen och EU-r{\"a}tten",

abstract = "Popular Abstract in Swedish Att det ska r{\aa}da fri r{\"o}rlighet f{\"o}r arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar {\"a}r en grundl{\"a}ggande princip i EU-r{\"a}tten. I artikel 48 i F{\"o}rdraget om Europeiska unionens funktionss{\"a}tt (EUF) ges EU befogenhet att vidta {\aa}tg{\"a}rder f{\"o}r att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. F{\"o}rordning 1408/71 och dess ers{\"a}ttare f{\"o}rordning 883/2004 inneh{\aa}ller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte f{\"o}rlorar sociala trygghetsf{\"o}rm{\aa}ner, s{\aa}som f{\"o}r{\"a}ldrapenning, d{\aa} de f{\"o}rflyttar sig {\"o}ver gr{\"a}nserna. Att medlemsl{\"a}nderna beh{\aa}ller sj{\"a}lvbest{\"a}mmander{\"a}tten {\"o}ver sina socialf{\"o}rs{\"a}kringssystem medf{\"o}r dock en rad problem n{\"a}r det g{\"a}ller att fastst{\"a}lla vilket land som faktiskt har ansvaret f{\"o}r att utge f{\"o}rm{\aa}ner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekund{\"a}rr{\"a}tten i ljuset av de allm{\"a}nna f{\"o}rdragsbest{\"a}mmelserna om fri r{\"o}rlighet f{\"o}r arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 EUF har gjort det {\"a}n sv{\aa}rare att dra gr{\"a}nserna f{\"o}r denna sj{\"a}lvbest{\"a}mmander{\"a}tt. I den svenska kontexten har s{\"a}rskilda till{\"a}mpningsproblem uppkommit i f{\"o}rh{\aa}llande till f{\"o}r{\"a}ldrapenningen. F{\"o}rutom de ovan n{\"a}mnda problemen, visar n{\"a}mligen den normativa analys som g{\"o}rs i avhandlingen att f{\"o}r{\"a}ldrapenningens stuktur {\"a}r sv{\aa}r att f{\"o}rena med sekund{\"a}rr{\"a}ttens uppdelning mellan familjef{\"o}rm{\aa}ner och f{\"o}rm{\aa}ner vid moderskap/faderskap. Samtliga dessa aspekter f{\"o}rsv{\aa}rar den fria r{\"o}rligheten f{\"o}r familjer. I boken unders{\"o}ks den svenska f{\"o}r{\"a}ldrapenningens relation till de EU-r{\"a}ttsliga principerna om fri r{\"o}rlighet f{\"o}r arbetstagare och unionsmedborgare i allm{\"a}nhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis p{\aa} detta omr{\aa}de framkommer {\"a}ven generella slutsatser som g{\"a}ller socialf{\"o}rs{\"a}kring och fri r{\"o}rlighet i ett st{\"o}rre perspektiv.",

keywords = "EU-r{\"a}tt, EU law",

author = "Emma Holm",

note = "Defence details Date: 2011-02-04 Time: 10:15 Place: Pufendorfsalen, Juridiska institutionen External reviewer(s) Name: Erhag, Thomas Title: [unknown] Affiliation: University of Gothenburg ---",

year = "2010",

language = "svenska",

publisher = "Juristf{\"o}rlaget i Lund",

school = "Juridiska institutionen",

}

TY - THES

T1 - Fri rörlighet för familjer - en normativ analys av föräldrapenningen och EU-rätten

AU - Holm, Emma

N1 - Defence details Date: 2011-02-04 Time: 10:15 Place: Pufendorfsalen, Juridiska institutionen External reviewer(s) Name: Erhag, Thomas Title: [unknown] Affiliation: University of Gothenburg ---

PY - 2010

Y1 - 2010

N2 - Popular Abstract in Swedish Att det ska råda fri rörlighet för arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar är en grundläggande princip i EU-rätten. I artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ges EU befogenhet att vidta åtgärder för att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. Förordning 1408/71 och dess ersättare förordning 883/2004 innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, då de förflyttar sig över gränserna. Att medlemsländerna behåller självbestämmanderätten över sina socialförsäkringssystem medför dock en rad problem när det gäller att fastställa vilket land som faktiskt har ansvaret för att utge förmåner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekundärrätten i ljuset av de allmänna fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 EUF har gjort det än svårare att dra gränserna för denna självbestämmanderätt. I den svenska kontexten har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen. Förutom de ovan nämnda problemen, visar nämligen den normativa analys som görs i avhandlingen att föräldrapenningens stuktur är svår att förena med sekundärrättens uppdelning mellan familjeförmåner och förmåner vid moderskap/faderskap. Samtliga dessa aspekter försvårar den fria rörligheten för familjer. I boken undersöks den svenska föräldrapenningens relation till de EU-rättsliga principerna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i allmänhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis på detta område framkommer även generella slutsatser som gäller socialförsäkring och fri rörlighet i ett större perspektiv.

AB - Popular Abstract in Swedish Att det ska råda fri rörlighet för arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar är en grundläggande princip i EU-rätten. I artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ges EU befogenhet att vidta åtgärder för att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. Förordning 1408/71 och dess ersättare förordning 883/2004 innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, då de förflyttar sig över gränserna. Att medlemsländerna behåller självbestämmanderätten över sina socialförsäkringssystem medför dock en rad problem när det gäller att fastställa vilket land som faktiskt har ansvaret för att utge förmåner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekundärrätten i ljuset av de allmänna fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 EUF har gjort det än svårare att dra gränserna för denna självbestämmanderätt. I den svenska kontexten har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen. Förutom de ovan nämnda problemen, visar nämligen den normativa analys som görs i avhandlingen att föräldrapenningens stuktur är svår att förena med sekundärrättens uppdelning mellan familjeförmåner och förmåner vid moderskap/faderskap. Samtliga dessa aspekter försvårar den fria rörligheten för familjer. I boken undersöks den svenska föräldrapenningens relation till de EU-rättsliga principerna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i allmänhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis på detta område framkommer även generella slutsatser som gäller socialförsäkring och fri rörlighet i ett större perspektiv.

KW - EU-rätt

KW - EU law

M3 - Doktorsavhandling (monografi)

PB - Juristförlaget i Lund

ER -