Galendansaren. Birger Sjöbergs postuma teter som sångcykel och teaterföreställning.

I vår tid kämpar många med att uttrycka sig konstnärligt och få bekräftelse för detta i offentligheten. Så var det också för författaren och visartisten Birger Sjöberg. I början av 1920-talet gjorde han succé med sina sorglustiga och egensinniga sånger om Frida och med romanen Kvartetten som sprängdes.

Birger Sjöberg var under ett par år en av den svenska borgerlighetens stora underhållare. Men när han 1926 gav ut den litterärt avancerade diktsamlingen Kriser och kransar sålde den dåligt och kritikerna var avvaktande. I besvikelsen kallade han sig ”galendansare”, en sprattelgubbe som förutsattes sprattla på publikens kommando. Birger Sjöberg förbittrades, vanskötte sin hälsa och dog 1929, bara 44 år gammal.

Men han efterlämnade en hel låda med suggestiva dikter och litterära fragment som aldrig publicerades under hans livstid, men som gett upphov till en sångcykel och en musikteaterföreställning och nu även finns i bokform: Galendansaren. Bokens upphovsman är Sven Kristersson som komponerat 24 sånger för röst och piano. Sångerna återges tillsammans med föreställningsmanus och en essä, där Kristersson beskriver och diskuterar hur föreställningen skapades: Hur tänker man när man ska tonsätta och framföra Sjöbergs postuma dikter? Hur övar man in svåra pianostämmor när man skall ackompanjera sig själv? Hur formulerar man ny kunskap på ett område som ligger i skärningspunkten mellan litteratur, musik och teater?

Sven Kristersson är professor i sång vid Musikhögskolan i Malmö med särskild inriktning på kammarmusikalisk solosång, litterär visa och scenisk gestaltning. För sitt arbete med föreställningen Galendansaren belönades han 2019 med Birger Sjöberg-sällskapets medalj.

Galendansaren är Birger Sjöberg-sällskapets årsbok 2021.