Green neighbourhood environments - Implications for health promotion, physical activity and well-being

Hanna Weimann

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

1174 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Befolkningen växer och andelen som vill bo i städer ökar stadigt vilket skapar
behov av ny mark att bygga bostäder på. Tidigare har de flesta städer och orter
utvecklats genom att växa utåt, vilket har lett till förlust av naturområden och
jordbruksmark och ökat beroendet av bilar. Att bygga staden inåt istället, så kallad förtätning, är numera en populär strategi för att minska bostadsbristen. I denna process finns risk att det sker en gradvis minskning av grönområden och andra gröna element i människors livsmiljö.

Kvaliteten på den gröna miljön där människor bor har i ett flertal studier förknippats med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillgång till grönska är potentiellt viktigare bland människor som på grund av exempelvis dålig ekonomi har sämre förutsättningar än andra att ha god hälsa. De gröna inslagen i bostadsområden bidrar till att skapa ett gynnsamt klimat för hälsa och fysisk aktivitet, och en minskning av sådana ytor kan därmed minska det allmänna välbefinnandet i befolkningen.

Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera hur grön närmiljö är relaterat till fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande ur ett folkhälsoperspektiv. Avhandlingen beskriver fyra olika studier som alla undersöker sambandet mellan grön närmiljö och hälsa ut olika insynsvinklar och med hjälp av data från olika källor.

I den första studien undersöktes sambandet mellan fysisk aktivitet hos barn i
åldern 4-11 år och lekmiljön i närheten av bostaden. Genom att låta alla 205 barn ha på sig en accelerometer mätte vi barnets rörelser under några dagar. Vi mätte också hur bra tillgång respektive barn hade till gång- och cykelvägar, lekplatser och spelplaner, samt skog och öppna grönytor. Två av studierna baserades på data från folkhälsoenkäter som delar av befolkningen i Skåne i åldern 18-80 år har besvarat. För att bedöma hur människor upplever kvaliteten på sin gröna närmiljö använde vi uppgifter från folkhälsoenkäten från år 2008. Med hjälp av en annan folkhälsoenkät som besvarades av en och samma grupp av människor både år 2000, 2005 och 2010 kunde vi undersöka hur dessa personers självrapporterade allmänna och mentala hälsa förändrades om de flyttade till en plats där den gröna närmiljön var bättre eller sämre än tidigare. Med hjälp av enkäten från år 2008 och en enkät från år 2012 undersökte vi också hur sambandet mellan grön närmiljö och fysisk aktivitet påverkades av huruvida man upplevde sitt bostadsområde som säkert eller inte. Vi har också genomfört en så kallad kvalitativ studie där 16 personer intervjuades om sin gröna närmiljö och fick beskriva hur de använde och upplevde denna.

Vi fann att barn med högre andel lekplatser m.m. i närheten av bostaden också var mer fysiskt aktiva. Vidare såg vi ett svagt samband mellan kvaliteten i den gröna närmiljön och allmänna hälsa, men inte mental hälsa. Den mest gynnsamma effekten på hälsa av att flytta till en plats med ökad grönska fanns bland de människor som hade sämst förutsättningar att ha en god allmän hälsa. Vi såg också att tillgång till en grön närmiljö av god kvalitet främjade fysisk aktivitet, men bara bland personer som också upplevde sitt bostadsområde som säkert. Två av studierna i denna avhandling är så kallade tvärsnittsstudier och kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband. Det innebär att det, utifrån dessa studier, inte går att veta om det är den gröna närmiljön i sig som gör människor friskare, eller om friska människor oftare väljer, och har möjlighet, att flytta till grönare miljöer. Sambanden i studierna har justerats för faktorer som ålder, kön, ekonomiska förutsättningar och bostadstyp, men det kan fortfarande finnas andra faktorer som påverkar de samband som vi funnit.

Det finns en mängd olika sätt på vilket den gröna närmiljön har potential att främja hälsa och fysisk aktivitet. Det finns därför ett behov av att ta hänsyn till grön närmiljö från flera perspektiv när man planerar att förtäta städer eller genomföra andra förändringar, för att inte riskera att dessa förändringar får negativa effekter på hälsa och välbefinnande i befolkningen.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Medicinska fakulteten
Handledare
  • Björk, Jonas, handledare
  • Rylander, Lars, handledare
  • Albin, Maria, handledare
  • Skärbäck, Erik, handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2017 maj 19
UtgivningsortLund
Förlag
ISBN (tryckt)978-91-7619-444-7
StatusPublished - 2017

Bibliografisk information

Defence details
Date: 2017-05-19
Time: 09:00
Place: Belfragesalen, BMC D15, Klinikgatan 32, Lund
External reviewer(s)
Name: Troelsen, Jens
Title: professor
Affiliation: Department of Sports Science and Clinical Biomechanics. University of Southern Denmark
---
ISSN: 1652-8220
Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series 2017:64

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Medicin och hälsovetenskap

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Green neighbourhood environments - Implications for health promotion, physical activity and well-being”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här