Sammanfattning
För att förbättra övergången från skola till arbetsliv har utbildningssystemet ändrats flera gånger sedan 1990-talet. Den senaste omfattande gymnasiereformen (Gy11) ämnade göra yrkesutbildningarna relevanta för etablering mendenna ambition har inte infriats. Allt färre har sökt sig till yrkesutbildningar och utbildningsinnehållet har inte blivit mer avnämarstyrt.
Arbetsmarknadsparterna letar efter nya utbildningsformer för att förbättra övergången skola-arbetsliv. Ett exempel är utbildningskonceptet ETG (Elteknikbranschens Gymnasieskolor) som drivs av elteknikbranschen. I den kvalitativa studien som ligger till grund för denna forskningsrapport undersöks det eventuella mervärdet med ETG i förhållande till traditionell gymnasial EE-utbildning utifrån studiedeltagarnas reflektioner.
De flesta studiedeltagare bedömer ETG som överlägsen i förhållande till traditionell gymnasial EE-utbildning. Mervärdet med ETG anses ligga i såväl utbildningens kvalitet som i den yrkesskicklighet som eleven utvecklar vilket genererar en högre anställningsbarhet. Studiedeltagarna identifierar risker också. En majoritet nämner att arbetsgivare har för höga förväntningar på färdigutbildade ETG-elever vilket riskerar sätta för stor press på dem som nyetablerade. Företrädarna för utbildningssystemet på nationell nivå uppger att kvalitetsglappet mellan utbildningskoncepten kan försvåra för traditionell EE-utbildning att hitta praktikplatser samt göra färdigutbildade EE-elever mindre attraktiva vilket riskerar försämra kompetensförsörjningen och därmed
missgynna branschen.
Arbetsmarknadsparterna letar efter nya utbildningsformer för att förbättra övergången skola-arbetsliv. Ett exempel är utbildningskonceptet ETG (Elteknikbranschens Gymnasieskolor) som drivs av elteknikbranschen. I den kvalitativa studien som ligger till grund för denna forskningsrapport undersöks det eventuella mervärdet med ETG i förhållande till traditionell gymnasial EE-utbildning utifrån studiedeltagarnas reflektioner.
De flesta studiedeltagare bedömer ETG som överlägsen i förhållande till traditionell gymnasial EE-utbildning. Mervärdet med ETG anses ligga i såväl utbildningens kvalitet som i den yrkesskicklighet som eleven utvecklar vilket genererar en högre anställningsbarhet. Studiedeltagarna identifierar risker också. En majoritet nämner att arbetsgivare har för höga förväntningar på färdigutbildade ETG-elever vilket riskerar sätta för stor press på dem som nyetablerade. Företrädarna för utbildningssystemet på nationell nivå uppger att kvalitetsglappet mellan utbildningskoncepten kan försvåra för traditionell EE-utbildning att hitta praktikplatser samt göra färdigutbildade EE-elever mindre attraktiva vilket riskerar försämra kompetensförsörjningen och därmed
missgynna branschen.
Originalspråk | svenska |
---|---|
Förlag | Socialhögskolan, Lunds universitet |
Antal sidor | 102 |
Volym | 2020:6 |
ISBN (elektroniskt) | 978-91-7895-534-3 |
Status | Published - 2020 |
Publikationsserier
Namn | Research Reports in Social Work |
---|---|
Förlag | Socialhögskolan, Lunds universitet |
Nr. | 2020 |
Volym | 6 |
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Socialt arbete
Fria nyckelord
- Utbildning
- Yrkesutbildning
- Arbetsliv
- Gymnasial yrkesutbildning
- arbetslös
- matchning
- skola-arbetsliv
- ETG
- mervärde
- utbildningskoncept
- utbildningssystem
- elev
- arbetsgivare
- skolrepresentanter