Högsta förvaltningsdomstolens (o)förmåga att våga fråga? - en analys av förhandsavgörandeinstitutets ställning på det direkta beskattningsområdet i Sverige

Skyldigheten att begära förhandsavgörande har under senare år aktualiserats i en rad avgöranden från EU-domstolen. Samtidigt som domstolen för första gången har fällt en medlemsstat för att inte uppfylla nämnda skyldighet i Kommissionen mot Frankrike (mål C-416/17) har EU-domstolen delvis lättat de krav som ställs på nationella domstolar genom den s.k. Cilfit-doktrinen. I en rykande färsk artikel, direkt från pressarna (eller dess digitala motsvarighet) från Skattenytt (SN 2022 s. 625), diskuterar och analyserar jag hur Högsta förvaltningsdomstolen hanterat frågan om att begära förhandsavgörande under år 2018-2021 i ljuset av EU-domstolens senaste praxis.