Hemtjänstpersonalens arbetsmiljö och hälsa i fyra skånska kommuner

Gerd Johansson, Inger Arvidsson, Roger Persson, Johanna Persson, Christofer Rydenfält, Britt Östlund, Charlotte Holgersson

Forskningsoutput: Bok/rapportRapportForskning

Sammanfattning

I denna rapport presentas resultaten från en arbetsmiljöenkät som genomförts i
hemtjänsten i fyra skånska kommuner (2 landsortskommuner, 1 medelstor stad, 1 storstad). Enkäten syftade till att brett kartlägga hemtjänstpersonalens arbetsmiljö, hälsa och välmående och är en del av det fyraåriga forskningsprojektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten - participativt förändringsarbete i praktiken”. Projektet har finansierats av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).
Totalt svarade 114 personer varav 99 var kvinnor, 14 män och en person som inte angivit kön på enkäten. Andelen av hemtjänstpersonalen som svarade på enkäten var 73%. Personerna svarade på frågor om övergripande arbetssituation inklusive ergonomiska förhållanden och psykosocial arbetsmiljö och om hälsa.
De allra flesta (mer än 90%) uppgav att de trivs med sitt arbete och sin arbetsplats. De angav också att stämningen var god, att de kände en gemenskap på arbetsplatsen och upplevde ett stort stöd från sina arbetskamrater, vilket medför att de har möjlighet att få råd och att lära av andra. En majoritet uppgav att de också hade ett gott stöd från närmaste chef. Däremot upplevde de att de ganska sällan fick uppskattning eller belöning för sitt arbete. Det kan också noteras att två tredjedelar av deltagarna kände att de ville arbeta kvar på nuvarande arbetsplats om fem år.
Hemtjänstpersonalen lyfter i sina enkätsvar främst fram tre problem i arbetet;
bristen på vikarier, att tiden att ägna sig åt varje omsorgstagare är för kort samt att antalet omsorgstagare som varje person ska besöka under en vecka är för stort.
Bristen på tid hos omsorgstagarna medför bl.a. att de inte hinner sköta andra
kringuppgifter, att tiden att förflytta sig mellan olika omsorgstagare äts upp och
någon tid för att kunna varva ner finns inte. Möjligen kan denna brist på mikropauser i vardagen bidra till både ökad stress och fysisk belastning.
Av samtliga undersökningsdeltagare angav mer än hälften i sina enkätsvar att
nuvarande arbete hade gjort deras hälsa något eller mycket sämre. Förekomsten av besvär från muskler och leder var anmärkningsvärt hög jämfört med andra yrkesgrupper och även jämfört med tidigare studier av personal inom hemtjänst. Det var särskilt vanligt med besvär från rygg och armbågar/händer.
För bedömning av indikation för utmattning har tre olika instrument använts.
Dessa visar att en fjärdedel till en tredjedel av de hemstjänstanställda rapporterar
stress och/eller utmattningsreaktioner på en nivå som indikerar risk för utmattningssyndrom eller annan relaterad psykisk ohälsa om deras situation blir långvarig.
Sammanfattningsvis anser vi att de positiva sociala aspekterna av arbetsmiljön i
form av trivsel på arbetsplatsen, god gemenskap med stöd från både ledning och
kollegor betyder att bilden av hemtjänsten som en oattraktiv arbetsplats inte är
entydig. Det finns resurser i organisationen och bland personalen som det går att
bygga vidare på.
Vad gäller individens fysiska och psykologiska arbetsmiljö ser vi dock ett antal
utmaningar i form av hög fysisk belastning och risk för stress och utmattning. Allt detta måste åtgärdas för att öka attraktionen för yrket och minska riskerna för arbetsskador och sjukskrivning. Även om organisatoriska förändringar och användning av tekniska hjälpmedel i vissa fall kan minska problemen så måste det anställas fler personer för att personalen ska kunna ge omsorgstagarna den vård- och omsorg de behöver. För att fler personer ska välja att arbeta inom hemtjänst krävs också förbättrade anställningsförhållanden som tillsvidareanställning, förbättrade löneförmåner, möjlighet till fortbildning, en arbetsmiljö som inte påverkar hälsan negativt och möjlighet att påverka hur arbetet utförs.
Originalspråksvenska
FörlagArbets- och miljömedicin Syd
Antal sidor58
StatusPublished - 2021

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi
  • Arbetslivsstudier

Citera det här