I väntan på asyl. Retorik och praktik i svensk flyktingpolitik.

Popular Abstract in Swedish
I min forskning undersöker jag hur lagar och regler om asyl översätts till praktik i handläggningen av asylärenden i Sverige. Mina utgångspunkter är samhällets organisation av asylprövningen och strukturerna i denna organisation. I avhandlingen finns en redogörelse för ett enskilt fall. I detta fall finns en mängd av de olika problem som uppstår i asylärenden representerade. Handläggare och beslutsfattare arbetar under stor tidspress, kvanitativa mått gers stort utrymme medan kvalitativa mått får stå tillbaka. Jag skriver om de generaliserade bilderna av flyktingen (gränsöverskridaren) och av beslutsfattaren (gränsbevakaren) samt om den skuldbeläggning som existerar på alla nivåer av det flyktingpolitiska fältet. En kultur av misstro har tillåtits att utvecklas inom asylprövningen. Denna ges näring av föreställningar om vad som är ”verklighet” och ”sanning”. Detta kan kopplas till att makten att fatta beslut i asylärenden åtföljs av en övergivenhet i systemet. Handläggare och beslutsfattare undviker etiska problem genom att hävda att de är objektiva i sina bedömningar, genom att begränsa sig till kvantitativa data eller genom att hänvisa till att det är riksdagen som stiftat lagarna och som därmed har ansvar för de etiska problemen. Till sist diskuterar jag i vilken utsträckning asylsökande har tillgång till en kvalitativt sett rättvis prövning. De olika aktörerna på den flyktingpolitiska arenan har inte tillräcklig kunskap om varandras perspektiv, kvalifikationer, arbetssituation och lojaliteter. Trots att dessa aktörer deltar i samma symboliska kamp, är förtroendet dem emellan lågt. I studien har jag funnit det adekvat att använda jag labyrinten som symbol för vägen genom asylprocessen.