In the eyes of the beholder: On innovation metrics: A study on innovation metrics in changing strategic contexts

Innovation är en kraft som står bakom förändringen i vår vardag. Till exempel att prata med någon på andra sidan jordklotet med en mobil eller beställa dina matvaror eller skor på din smarta mobil. Det var otänkbart för mindre än 40 år sedan.

Vi vill naturligtvis att innovationer i vårt samhälle ska fortsätta förbättra våra liv. Men innovationsverksamhet och att generera nya produkter, tjänster, affärsmodeller och processer är utmanande. Trots höga ambitioner blir resultatet av många innovationssatsningar inte alltid framgångsrikt. Risken är om företag allt för ofta misslyckas med innovation så skapas det ej värde för kunderna, för samhället och för det företag eller organisation som försökte skapa innovationen (Frishammer & Björk 2019). Frågan är då, hur säkerställer vi att innovationer fortsätter att produceras och uppmuntras?

Denna avhandling handlar om hur vi kan mäta och följa upp innovationsverksamhet på ett sätt som gör att samhället och företagen fortsätter gynnas. Att mäta innovation är fullständigt centralt för att få innovation att hända i praktiken. Mätning gör det möjligt för organisationer att kunna rikta deras innovationsansträngingar mot dem mål de vill uppnå (Frishammer& Björk 2019).
Denna avhandling börjar med att studera vår syn på innovation. Över tiden kan vi se att innovation ha förändrats från att främst handla om att utveckla en fysisk produkt på en forsknings- och utvecklingsavdelning till att främst handla om att utveckla nya tjänstelösningar ofta med hjälp av många aktörer i och utanför organisationen (tänk Uber). Denna förändring i synen på innovation och innovationsverksamhet speglas i innovationslitteraturen över de senaste 40 åren och också i definitionen av innovation som vi använder idag.

Det finns tydliga indikationer som pekar på att innovation har blivit en mer diffus och distribuerad verksamhet och kan bestå av ett komplext samarbete mellan flera aktörer båda inom och utanför en organisation. För mätning av innovationsverksamhet kommer det att betyda att innovation är svårfångat i kvantitativa och finansiella mätetal och ofta kan bara en del av utvecklingsarbetet fångas inom organisationen. Även om innovation har förändrats verkar mätsystem av innovation i organisationer idag inte riktigt hängt med i denna utveckling.

Vidare redovisar denna avhandling ett antal casestudier om vad som är utmaningen med att mäta innovation i en organisation. Dessa casestudier kan öka förståelsen av vilka utmaningar som finns i praktiken och varför det finns en skillnad mellan strategisk intention och praktiskt genomförande i mätetal för innovation. Casestudierna visar sig innovation i den studerade organisationen berör många och har många inblandade aktörer. Detta har gjort att mätetal av innovation ofta speglar bara en del av i innovationsverksamheten den delen som går att mäta som är finansiell och kvantitativ. Detta betyder att mätetal i organisationer ärofullständiga. Ofta är emellertid aktörer medvetna om att det finns ”mörkertal” i mätetalen och att det därför behövs tilläggsinformation eller förklaringar för att mer fullständigt fånga värdet av innovation.

Till sist, har avhandlingen tittat på delaktighet i utformning av mätetal till innovation i företag. Här jobbar jag med ett unikt tillvägagångssätt som används väldigt lite i styrningssystem, som heter participatory action design som utformar mätetal till innovation där företagsmedlemmer är delaktiga. Denna avhandling inte förneka nyttan av mätandet i innovation som sådant, utan betona att mätandet alltid måste underordnas en reflekterande, omdömesgill subjektivitet där betraktaren ska läsa mätetal mellan radarna (Bornemark, 2018: 15).