Integrering eller exkludering? Svalövs kommuns strategier för bosättning av flyktingar och hemlösa kommuninvånare

Det övergripande syftet med denna studie, som ingick i forskningsprojektet Skånska hem: mottagande, etablering eller exkludering – hemlöshetspolitik och strategier för flyktingars bosättning, var att undersöka och beskriva Svalövs kommuns strategier för mottagande och bosättning av flyktingar och hemlösa kommuninvånare under åren 2018 till och med 2022. Forskningsprojektet ska ses mot bakgrund av de radikala förändringar som skett i den svenska bostadspolitiken sedan början av 1990-talet vilket Projektet ska ses mot bakgrund av de radikala förändringar som skett i den svenska bostadspolitiken sedan början av 1990-talet vilket har begränsat den offentliga styrningen av bostadsförsörjningen samtidigt som det uppstått brist på hyresrätter med rimliga hyror. En annan viktig bakgrund till projektet är utvecklingen på migrationsområdet där den så kallade flyktingkrisen 2015 ledde till kraftiga skärpningar av den svenska migrationspolitiken, men också i införandet av bosättningslagen 2016 som innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot och ordna boende för nyanlända flyktingar som anvisats av Migrationsverket.
En viktig uppgift i fallstudien var att undersöka hur Svalövs kommuns officiellt formulerade strategier och policyer tog sig uttryck i praktiken när det gällde vilken typ av bostäder som nyanlända och hemlösa personer blev erbjudna. En annan viktig fråga var huruvida det i strategierna och i praktiken togs hänsyn till och gjordes skillnader mellan män, kvinnor och barn, familjer och ensamstående, olika åldrar eller etnicitet. En övergripande fråga var också hur kommunens strategier och policyer liksom dess praktiska verksamheter förhöll sig till forskning om integration för nyanlända och hemlösa människor.
Några viktiga resultat från undersökningen är följande: Det bostadssociala arbetet med nyanlända i Svalövs kommun under åren 2018 till 2022 var ett mycket bra exempel på hur en kommun kan organisera verksamheten så att det gynnar de nyanländas etablering och integrering. När det gäller det bostadssociala arbetet med hemlösa fanns stora brister, som i grunden handlade om att kommunen använde en strategi som gör det svårt för människor att bryta sig loss från den utsatthet det innebär att leva i hemlöshet, nämligen sociala kontrakt. Givetvis är det fullt möjligt att använda fungerande bostadsstyrda arbetssätt även för kommunens hemlösa invånare.