Is seeing just believing? Measurement properties of visual assessment of Postural Orientation Errors (POEs) in people with anterior cruciate ligament injury

En främre korsbandsskada i knät är vanligt förekommande bland fysiskt aktiva personer inom sporter som innehåller vridningar, inbromsningar och snabba riktningsförändringar, såsom handboll och fotboll. Skadan kan exempelvis leda till en instabil knäled, försämrad funktion i vardagliga och idrottspecifika aktiviteter, försvagade lårmuskler, försämrad rörelsekvalité och nedsatt självskattad funktion och livskvalité. Förmågan att hoppa på ett ben, lårstyrka och självskattad knäfunktion är vanliga funktionsmått som utvärderas under rehabilitering av patienter med främre korsbandsskada. Försämrad rörelsekvalité är en möjlig riskfaktor för att drabbas av en ny knäskada. Rörelsekvalité är därmed ytterligare en faktor som anses vara viktig att utvärdera hos patienter med en främre korsbandsskada. Postural orientering, dvs. förmågan att positionera kroppsdelar i förhållande till varandra och omgivningen, är en del av rörelsekvalité. I denna avhandling benämner vi avvikande postural orientering som ”Postural Orientation Errors” (POEs). Tredimensionell rörelseanalys (med höghastighetskameror) anses vara ”gold standard” för att mäta postural orientering, men då utrustningen är dyr och kräver ett laboratorium är denna mätmetod inte praktiskt möjlig att använda kliniskt. Därmed behövs det en klinisk användbar metod för att mäta postural orientering, exempelvis med visuell bedömning. Det primära syftet med denna avhandling var därför att utvärdera kliniska mått på postural orientering hos personer med eller utan skada i nedre extremiteten. Sekundära syften var att undersöka om postural orientering skiljer sig mellan män och kvinnor, samt att undersöka eventuella samband mellan postural orientering och andra funktionsmått hos män respektive kvinnor som genomgår rehabilitering efter en främre korsbandsrekonstruktion.

En systematisk litteraturgranskning genomfördes för att sammanfatta mätegenskaper för olika metoder av visuell bedömning av POEs (exempelvis att metoderna mäter det de avser att mäta och att de är tillförlitliga och upprepningsbara) (studie I). Studier på personer med eller utan skada i nedre extremiteten var inkluderade i litteraturgranskningen. I två tvärsnittsstudier (studie II–III) utvecklades ett testbatteri för visuell bedömning av POEs, innehållande övningar med varierande svårighetsgrad för patienter med främre korsbandsskada. Testbatteriets mätegenskaper utvärderades för att säkerställa att testbatteriet mäter det vi avser att det ska mäta och att bedömningarna är tillförlitliga och upprepningsbara. Skillnad i POEs mellan män och kvinnor med främre korsbandsrekonstruktion undersöktes i en tvärsnittsstudie (studie IV). I samma studie undersöktes även sambandet mellan POEs och hoppförmåga och mellan POEs och självskattade variabler (så som knäfunktion och livskvalité).

Denna avhandling visar att visuell bedömning av knäts position i förhållande till foten är relaterad med vissa tvådimensionella och tredimensionella mått hos friska individer, samt att knäts position i förhållande till foten är tillförlitlig och upprepningsbar mellan olika bedömare och inom samma bedömare. Det fanns inte tillräckligt med studier på andra POEs eller på patienter med skada i nedre extremiteten för att sammanställa något resultat. Testbatteriet för visuell bedömning av POEs innehöll från början 9 funktionella test och 7 POEs. Ytterligare ett test och 2 POEs inkluderades i studie III. Flera funktionella test och POEs exkluderades successivt efter utvärderingar av olika mätegenskaper, vilket resulterade i det slutliga testbatteriet med 5 funktionella test (enbensknäböj, trappgång nerför, utfallssteg framåt, enbenslängdhopp och sidhopp) samt 6 POEs (fot, knä, lår, höft och bål). Avhandlingen visar även att kvinnor har sämre postural orientering jämfört med män, samt att sämre postural orientering är relaterad med kortare hopplängd och färre sidhopp hos kvinnor men inte hos män.

Resultaten från denna avhandling tyder på att visuell bedömning av knäts position i förhållande till foten kan användas hos friska populationer. Det behövs däremot fler studier på visuell bedömning av andra POEs, samt på patienter med skada i nedre extremiteten. Det slutgiltiga testbatteriet för visuell bedömning av POEs visade goda mätegenskaper hos patienter med främre korsbandsskada. Detta tyder på att visuell bedömning av POEs kan användas hos patienter med främre korsbandsskada, både vid forskning och i kliniken. Avhandlingens resultat tyder även på att kvinnor och män bör utvärderas separat med avseende på postural orientering, samt att visuell bedömning av POEs skulle kunna användas av kliniker som stöd vid beslut om progression i rehabilitering av främre korsbandsskada, exempelvis vid initiering av hoppövningar.