Sammanfattning
Popular Abstract in Swedish
Med tonsättaren och musikkritikern Moses Pergament (1893-1977) som biografiskt lod har syftet med denna studie varit att blottlägga och analysera föreställningar om "juden", modernism, nationalism och "ras" i det svenska samhället. Pergament föddes i Helsingfors och växte upp i ett svenskspråkigt judiskt-ortodoxt hem. Han kom till Sverige 1916 och blev svensk medborgare 1919. Jämsides med sin tonsättarkarriär arbetade Pergament som musikkritiker i svensk dagspress, bl a på Svenska Dagbladet och Aftontidningen. Genom en analys av Pergaments kulturella identifikationer med vad som uppfattades som judisk, svensk respektive tysk nationell kultur samt modernismen och receptionen av dessa identifikationer perioden 1920-1950, har jag illustrerat hans integrering i det svenska samhället och problematiserat bilden av detsamma. Som ett komplement till Zygmunt Baumans diskussion om den judiska identifikationens ambivalens under emancipationen har jag använt mig av Antonina Kloskowskas observation som utgår från möjligheten att individen kan manifestera flera olika nationella kulturer utan inre konflikt. Hon använder termen bivalens för att etikettera en identifikation med två nationella kulturer och polyvalens för en identifikation med fler än två nationella kulturer.
I den samtida svenska forskningen är det främst den antisemitiska diskursen som varit föremål för intresse. Enskilda judars erfarenheter och förhållande till föreställningar om "juden", "raser" och nationalism har behandlats styvmoderligt. Min biografiska ansats kan ses som ett sätt att fylla denna lakun inom svensk antisemitismforskning. Mitt syfte har inte enbart varit att peka på individens erfarenheter, utan även att analysera relevanta diskurser i det omgivande samhället.Genom den biografiska metoden har jag kunnat visa att bilden av "juden" är mer komplex än vad tidigare forskning gjort gällande. Den kan inte enbart förstås som ett uttryck för en antisemitisk diskurs. Termen allosemitism har introducerats i syfte att visa hur judar också kunde beskrivas utan hierkiska eller nedvärderande undertoner, men med koppling till nationalism och rastänkande. Genom exemplet Moses Pergament visas också tydligt att föregivna dikotomier som framåtblickande/bakåtblickande, nationalromantik/modernism och universalism/nationalism inte fungerar tillfredsställande för att beskriva det svenska kulturlivet och framväxten av folkhemmet under perioden 1920-1950.
Med tonsättaren och musikkritikern Moses Pergament (1893-1977) som biografiskt lod har syftet med denna studie varit att blottlägga och analysera föreställningar om "juden", modernism, nationalism och "ras" i det svenska samhället. Pergament föddes i Helsingfors och växte upp i ett svenskspråkigt judiskt-ortodoxt hem. Han kom till Sverige 1916 och blev svensk medborgare 1919. Jämsides med sin tonsättarkarriär arbetade Pergament som musikkritiker i svensk dagspress, bl a på Svenska Dagbladet och Aftontidningen. Genom en analys av Pergaments kulturella identifikationer med vad som uppfattades som judisk, svensk respektive tysk nationell kultur samt modernismen och receptionen av dessa identifikationer perioden 1920-1950, har jag illustrerat hans integrering i det svenska samhället och problematiserat bilden av detsamma. Som ett komplement till Zygmunt Baumans diskussion om den judiska identifikationens ambivalens under emancipationen har jag använt mig av Antonina Kloskowskas observation som utgår från möjligheten att individen kan manifestera flera olika nationella kulturer utan inre konflikt. Hon använder termen bivalens för att etikettera en identifikation med två nationella kulturer och polyvalens för en identifikation med fler än två nationella kulturer.
I den samtida svenska forskningen är det främst den antisemitiska diskursen som varit föremål för intresse. Enskilda judars erfarenheter och förhållande till föreställningar om "juden", "raser" och nationalism har behandlats styvmoderligt. Min biografiska ansats kan ses som ett sätt att fylla denna lakun inom svensk antisemitismforskning. Mitt syfte har inte enbart varit att peka på individens erfarenheter, utan även att analysera relevanta diskurser i det omgivande samhället.Genom den biografiska metoden har jag kunnat visa att bilden av "juden" är mer komplex än vad tidigare forskning gjort gällande. Den kan inte enbart förstås som ett uttryck för en antisemitisk diskurs. Termen allosemitism har introducerats i syfte att visa hur judar också kunde beskrivas utan hierkiska eller nedvärderande undertoner, men med koppling till nationalism och rastänkande. Genom exemplet Moses Pergament visas också tydligt att föregivna dikotomier som framåtblickande/bakåtblickande, nationalromantik/modernism och universalism/nationalism inte fungerar tillfredsställande för att beskriva det svenska kulturlivet och framväxten av folkhemmet under perioden 1920-1950.
| Originalspråk | svenska |
|---|---|
| Kvalifikation | Doktor |
| Tilldelande institution |
|
| Handledare |
|
| Tilldelningsdatum | 2007 sep. 22 |
| Förlag | |
| ISBN (tryckt) | 978-91-85767-01-4 |
| Status | Published - 2007 |
Bibliografisk information
Defence detailsDate: 2007-09-22
Time: 10:15
Place: Historiska institutionen Magle stora kyrkogata 12 A, Lund
External reviewer(s)
Name: Johansson, Rune
Title: Professor
Affiliation: University of Linköping, Tema etnicitet
---
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Historia