Kampen om välfärdsarbetets värde: Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003

Tjänstearbetare, bland annat kvinnodominerade yrkesgrupper i offentlig välfärdssektor, står för en ökande andel av arbetskonflikter i världen. Därmed blir studier av strejker i offentlig sektor allt mer relevanta för att vidareutveckla förståelser av strejk som maktmedel. En forskningslucka finns särskilt avseende kommunalarbetares arbetsinställelser. Med målsättningen att utforska villkoren för offentliganställda välfärdsarbetares arbetskonflikter syftar den här avhandlingen dels till att empiriskt undersöka Kommunals omfattande strejk för högre löner 2003, och dels till att bidra till en teoretisk diskussion om konflikten som en kamp om välfärdsarbetets värde och som arena för kollektiv mobilisering och subjektsformering. Tre frågor har varit centrala: 1) Vilka kunskaper om strejken förmedlas genom fackligt aktiva kommunalares erfarenheter?, 2) Vad betydde deltagandet i strejken för formeringen av individuell och kollektiv subjektivitet? samt 3) Hur kan en belysning av fackligt aktiva kommunalares strejkerfarenheter bidra till en fördjupad förståelse av hur frågor om rättvisa artikuleras i klassbaserad kamp för samhällsförändring?

Tillvägagångssättet är muntlig historia, som använts inom ramen för feministisk ståndpunktsteori. Djupintervjuer har genomförts med 13 personer i Kommunal som var involverade i strejken, varav en majoritet på lokal nivå. Intervjuerna har legat till grund för urvalet av kontextualiserande skriftligt material, framförallt från fackförbundspress. Materialet har analyserats med marxistiska och feministiska perspektiv på arbete, klass- och könsrelationer samt social förändring.

Undersökningens mest centrala resultat är att strejkens betydelse vida överskred kraven på löneökningar. Strejken möjliggjorde subjektivitetsomvandling och genererade nya möjlighetshorisonter, en process som analyseras genom begreppet solidaritetskulturer. Dessa kulturer formades av en strävan efter både erkännande och omfördelning, grundad i det offentliga välfärdsarbetets särskilda karaktär och förutsättningar. Eftersom intervjupersonerna kopplar det värde de har som arbetare till det värde de har som människor, och eftersom denna uppfattning om värde i sin tur hänger samman med anspråk på uppvärdering av välfärdsstaten och välfärdsbrukare, framträder erkännande och omfördelning som ömsesidigt konstituerande.

Avhandlingen bidrar med ny kunskap kring villkor för facklig kamp, och illustrerar att skillnaden mellan tjänstearbete och varuproduktion, liksom mellan offentlig eller privat sektor, är centrala dimensioner i utforskandet av strejkerfarenheter, och därmed för utvecklandet av förståelser av subjektivitet i arbetskonflikter. Avhandlingen visar också att en binär uppdelning mellan erkännande och omfördelning är problematisk när utgångspunkt tas i välfärdsarbetares konceptualisering av rättvisa, och att erkännande behöver återintroduceras i analyser av klasskamp.