@book{f93bcc1f41e942eeb3f935af388ab457,
title = "Kanon och kulturarv: Historia och samtid i Danmark och Sverige",
abstract = "Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt de senaste {\aa}ren i Danmark och Sverige. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon v{\"a}ckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmilj{\"o}v{\aa}rd och arkiv. I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som {\"a}r danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska till{\aa}tas f{\aa}. I Sverige har debattinl{\"a}ggen handlat om kulturarvens anv{\"a}ndbarhet. F{\"o}rutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till anv{\"a}ndning inom en rad andra omr{\aa}den som h{\"a}lso- och sjukv{\aa}rd, regional- och lokalutveckling, turism och m{\aa}ngkultur. Gemensamt f{\"o}r de danska och svenska erfarenheterna {\"a}r att varken kulturarv eller kanon kan frig{\"o}ras fr{\aa}n politiska aspekter, ett faktum som i olika grad {\"a}r uppenbart i bokens artiklar. Att utse f{\"o}reteelser till kulturarv eller att f{\"o}ra upp dem p{\aa} en kanonlista {\"a}r att vilja n{\aa}got med dem. Men vad? Och vilka platser, f{\"o}rem{\aa}l och ber{\"a}ttelser utses? P{\aa} vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 18 forskare om olika s{\"a}tt att aktivt f{\"o}rh{\aa}lla sig till och anv{\"a}nda det f{\"o}rflutna och vilka konsekvenser det f{\aa}r i olika sammanhang. Boken {\"a}r organiserad kring tre teman – minnen, skola och politik. Landskap, industrianl{\"a}ggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, l{\"a}roplaner och arkeologiska fyndplatser {\"a}r n{\aa}gra av de arenor som unders{\"o}ks.",
keywords = "canon heritage",
editor = "Lars-Eric J{\"o}nsson and Anna Wallette and Jes Wienberg",
year = "2008",
language = "svenska",
isbn = "978-91-7061-050-9",
volume = "19",
series = "Centrum f{\"o}r Danmarksstudier",
publisher = "Makadam f{\"o}rlag",
}