Lärandeprogression i naturvetenskaplig utbildning

Tydliga mål och förutsättningar för progression är avgörande för studenters lärande. För att stödja studenters lärandeprogression och måluppfyllelse har vi inom de naturvetenskapliga utbildningarna i Lund utvecklat så kallade progressionsplaner. Progressionsplanen konkretiserar varje examensmål i etappmål med gradvis stegrade krav. Utifrån etappmålen formuleras sedan kursmål, som tillsammans banar väg för progression mot examensmålen. Arbetet med progressionsplaner påbörjades 2017 och har lett till att 300 av fakultetens 400 kursplaner har reviderats fram till 2022.

I denna rapport undersöker jag hur den förväntade progressionen i studenters lärande avspeglas i kursmålen inom kandidatutbildningens åtta huvudområden och sjukhusfysikerutbildningen. Syftet är att jämföra den förväntade progressionen 2017 och 2022 inom respektive område. För detta syfte inventerade och analyserade jag vid dessa båda tidpunkter områdenas obligatoriska kursmål och delade in dessa i tre etapper per examensmål. Sammantaget visar analyserna att examensmålen täcktes in i fler etapper 2022 än 2017. De visar också att sju av examensmålen, med enstaka undantag, representerades av kursmål i tre etapper 2022. Jämförelserna avspeglar därmed att den förväntade progressionen mot dessa mål hade stärkts mellan 2017 och 2022. När det gäller det åttonde, metakognitiva målet var den förväntade progressionen fortfarande svag inom flertalet områden.
Min huvudsakliga slutsats är att arbetet med progressionsplaner över lag har skapat goda förutsättningar för lärandeprogression. Samtidigt har vi uppmärksammats på inom vilka delar av lärandet progressionen fortfarande behöver stärkas. I rapportens avslutande del diskuterar och föreslår jag åtgärder för hur detta kan gå till.