Lokal arbetsmarknadspolitik med fokus på autonomi och delaktighet: Ett brukarperspektiv på Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet

Sara Hultqvist, Katarina Hollertz

Forskningsoutput: Bok/rapportRapportForskning

348 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Inledning När det gäller arbetsmarknadspolitik på det kommunala planet, har det ofta funnits utrymme för profession och politik att skapa och utforma lokala program. Utgångspunkterna har inte sällan varit ’innovativa idéer’ i syfte att tillgodose flera behov samtidigt. Sällan har verksamheterna vilat på forskning och beprövad erfarenhet. Systematisk uppföljning och kunskap om programmens konsekvenser har lyst med sin frånvaro, såväl i termer av kvantitativt mätbara effekter (exempelvis antal som går vidare till studier eller anställning) som i termer av kvalitativa följder (exempelvis deltagares erfarenheter och upplevelser av programmen). Göteborgs stads och ARBVUX satsning på Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet är på en och samma gång ett lokalt innovativt arbetsmarknadspolitiskt program och ett försök att bygga in ett evidensbaserat utvecklingsarbete i befintlig kommunal struktur. Den del av Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet som är analyserad i föreliggande rapport är vårdstegen. Den empiriska tonvikten ligger på vårdstegens första trappsteg. En klass med 12 deltagare har följts under 2018, när de befann sig på det inledande traggsteg som är utbildningen till serviceassistent. Intervjuer med 10 av deltagarna och observationer i klassrummet utgör den empiriska basen, men analysen vilar också på intervjuer med lärare, mötesobservationer, intervjuer med kommunala tjänstepersoner och läsning av dokument. Analysen utgår ifrån deltagarnas erfarenheter och berättelser samt ett antal empiriskt och teoretiskt grundande begrepp. Studiedesignen är på det arbetsmarknadspolitiska fältet metodologiskt nydanande. 
Forskningsfrågor och analytiska begreppHur upplever deltagarna programmet? har varit en grundläggande fråga i forskningsprocessen. Valet av perspektiv; brukarperspektivet, vilar på övertygelsen om att politik är praktik. Vårt metodval är därför en direkt följd av vårt perspektivval. De mål som Göteborgs stad formulerat i Jämlikhetsrapporten (2017): jämlikhet, samhällelig delaktighet och minskade skillnader i livsvillkor, har varit viktiga ledstjärnor i arbetet. Som operationaliserade, teoretiskt förankrade mål har vi använt ett stärkt medborgarskap och ökad personlig autonomi. I ett andra analytiskt skede har vi ställt följande fråga till materialet: Utifrån deltagarnas perspektiv, leder Det stegvisa till ett stärkt medborgarskap och ökad personlig autonomi? 
Sammanfattande slutsatser Det enkla svaret på frågan ovan är ja. Tillgången till sociala rättigheter, som sjukförsäkring, stärks i och med att deltagarna byter status från klient till anställd. Också den personliga autonomin, definierad som möjligheten för medborgaren att i möjligaste mån leva sitt liv i enlighet med den egna planen, stärks i och med upplevelser av meningsfullhet och gemenskap och i övertygelsen om att utbildningen till serviceassistent ökar möjligheten till en fast anställning och försörjning genom lön. Om vi däremot nyanserar det jakande svaret finns emellertid en rad försvårande omständigheter. Det rör för det första livserfarenheter, ofta svåra, som påverkar den nuvarande livssituationen för deltagarna och, för det andra, organisatoriska faktorer. De komplexa livssituationerna hindrar etablering på den ordinarie arbetsmarknaden och försvårar en tänkt stegvis förflyttning inom Det stegvisa. Till de organisatoriska faktorerna hör bristande förankring av programmet på de boenden där deltagarna arbetar parallellt med sina studier, samt informationsbrist och oro inför en osäker framtid, eftersom tjänsten är tidsbegränsad. Dessa omständigheter utgör hinder för autonomi och upplevelser av delaktighet hos deltagarna. I rapporten belyser vi även problematiken med avsaknad av ett brukarperspektiv inom kommunal arbetsmarknadspolitik. Evidens kan aldrig uppnås utan mindre än att kunskapen från de som berörs av en verksamhet tas tillvara och tillåts påverka policy och praktik. Som ett sätt att både institutionalisera ett systematiskt tillvaratagande av brukarkunskap och lösa det empiriskt identifierade problemet med informationsbrist föreslår vi inrättandet av en vägledningscentral. Vägledningscentralen skulle kunna bli en plats där deltagarna hade möjlighet att träffa personal med kompetens att guida i frågor som rör utbildning, arbetsmarknad och de sociala trygghetssystemen. Samtidigt skulle deltagarnas synpunkter och erfarenheter tas tillvara på vägledningscentralen. I kombination med de professionellas kunnande hade en kunskapsbas bildats i syfte att vägleda verksamhetsutvecklingen.
Originalspråksvenska
UtgivningsortLund
FörlagSocialhögskolan, Lunds universitet
Antal sidor78
Volym2019:5
ISBN (elektroniskt)978-91-7753-993-3
StatusPublished - 2019 juni 11

Publikationsserier

NamnResearch Reports in Social Work
FörlagSocialhögskolan, Lunds universitet
Nr.5
Volym2019

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Socialt arbete

Nyckelord

  • Arbetsmarknadspolitik
  • Socialpolitik
  • Socialt arbete
  • Sverige

Citera det här