Mental health in adolescents undergoing bariatric surgery: Psychological outcomes four months and two years after gastric bypass

Bidragets översatta titel : Psykisk hälsa hos ungdomar som genomgår fetmakirurgi: psykologiskt utfall fyra månader och två år efter fetmakirurgi

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

1782 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Svår fetma är ett svårbehandlat tillstånd och hittills har fetmakirurgi visat sig vara den metod som ger den största och mest beständiga viktminskningen över längre tid. Fetmakirurgi har tidigare endast erbjudits vuxna både i Sverige och i andra länder. Under senare år har fetmakirurgi börjat prövas som ett behandlingsalternativ till ungdomar med svår fetma där annan behandling inte har gett tillräckliga resultat. Tonårstiden är en tid som är starkt präglad av intensiv psykologisk och social utveckling. Om och innan fetmakirurgi börjar övervägas som ordinarie behandling vid svår fetma hos tonåringar är det extra angeläget att studera hur den psykiska hälsan påverkas av att genomgå fetmakirurgi under tonåren.
I denna avhandling ingår tre studier. Data till samtliga studier är hämtade från Adolescent Morbid Obesity Surgery (AMOS)-studien, som är en svensk nationell studie med syfte att undersöka om gastric bypass är en effektiv och säker behandlingsmetod för ungdomar med svår fetma. I AMOS inkluderades ungdomar som gått i ordinarie viktbehandling minst ett år och hade ett Body Mass Index (BMI) över 40 eller över 35 med fetmarelaterad samsjuklighet. Totalt opererades 88 ungdomar inom ramen för AMOS-studien. Ungdomarna var mellan 13 och 18 år då de genomgick sin operation. Snittåldern var 16,8 år. Fler flickor, 67 %, än pojkar genomgick operation och snitt-BMI inför operationen var 45,6 kg/m2.
I den första studien beskrivs den psykiska hälsan hos ungdomarna innan operationen och vid uppföljningen i genomsnitt fyra månader efter operationen. Studien visar att ungdomar med svår fetma och som vill genomgå fetmakirurgi, har en försämrad psykisk hälsa innan operationen. Ungdomarna uppger att de har fler symptom på ångest, depression, ilska och normbrytande beteende i jämförelse med andra ungdomar i samma ålder och av samma kön. Ungdomarna skattar också att de har en lägre självbild än andra ungdomar. Fyra månader efter operationen så uppger ungdomarna att de har signifikant färre ångest- och depressionsymptom och en förbättrad självbild i jämförelse med före operationen. De opererade ungdomarna skattar bekymmer kring ångest och depression samt sin självbild på en genomsnittlig nivå utifrån ålder och kön fyra månader efter gastric bypass. För de mer utåtagerande problemen, ilska och normbrytande beteende, fanns ingen signifikant förändring på gruppnivå. Den förbättring av den psykiska hälsan som framkom var dock inte jämnt fördelad mellan alla ungdomar utan några ungdomar förbättrades mycket, några hade en oförändrad psykisk hälsa och några försämrades. Ytterligare en analys gjordes för att undersöka om det fanns en undergrupp av ungdomar som hade en påtagligt försämrad psykisk hälsa på kort sikt efter operationen. Totalt sett bedömdes 16 % av ungdomarna ha en påtagligt försämrad psykisk hälsa fyra månader efter kirurgin. Dessa ungdomar skilde sig inte från övriga opererade ungdomar innan kirurgin.
I den andra studien följs den psykiska hälsan hos de opererade ungdomarna under två år efter fetmakirurgin. Uppgifter om den psykiska hälsan är insamlade innan operationen, ett år efter operationen och två år efter operationen. I studien studeras en rad olika områden av psykisk hälsa, bl.a. ångest, depression, stämningsläge och självbild, men också viktrelaterat psykosocialt fungerande. Två år efter operationen är ungdomarna signifikant förbättrade på alla undersökta områden förutom grad av aktivitet/passivitet. Förbättringarna äger rum under det första året efter operationen och det andra året präglas av stabilisering. Inget av måtten på psykisk hälsa samvarierar signifikant med viktnedgången, d.v.s. bland ungdomarna i studien finns det inget samband mellan att de som går ner mest i vikt också får den största förbättringen av sin psykiska hälsa. Trots stora förbättringar av den psykiska hälsan hos ungdomarna efter operationen, finns det fortfarande en relativt stor grupp som rapporterar psykisk ohälsa. Två år efter operationen skattar 19 % av ungdomarna att de har depressionssymptom på en nivå som indikerar att de har en faktisk depression och 13 % rapporterar depressionssymptom som motsvarar en svår depression. Studien indikerar också att ungdomar som genomgår fetmakirurgi har en sämre psykisk hälsa än medelålders vuxna som blir opererade, då de opererade ungdomarna skattar samma stämningsläge ett år efter operationen som vuxna som genomgår fetmakirurgi gör innan de opereras.
I den tredje studien jämförs de ungdomar (20 %) som rapporterar dålig psykisk hälsa två år efter operationen med de ungdomar som rapporterar en genomsnittlig eller god psykisk hälsa. Tre mått på psykisk hälsa, ångest, depression och mental hälsa, kan redan innan operationen predicera vilka ungdomar som har större risk att rapportera en dålig psykisk hälsa två år efter operationen. De flesta mått på psykisk hälsa, som samlades in innan operationen, kunde inte predicera vilka ungdomar som hade ökad risk för psykisk ohälsa efter operationen. Redan ett år efter operationen sågs påtagliga skillnader mellan dem som rapporterade dålig psykisk hälsa två år efter operationen och övriga opererade ungdomar, samtidigt hade de flesta mått på psykisk hälsa en likartad utvecklingstrend i de båda grupperna under det första året efter operationen. Två år efter operationen rapporterade 14 % av ungdomarna att de hade självmordstankar. Trots att det fanns stora skillnader i den psykiska hälsan mellan grupperna så sågs ingen skillnad i viktutvecklingen mellan grupperna under de två första åren efter operationen och båda grupperna hade en likartad förbättring av den fysiska hälsan efter operationen.
Sammantaget visar studierna i avhandlingen att den psykiska hälsan förbättras hos ungdomar på kort och medellång sikt efter fetmakirurgi. Ungdomarna skattar att de har färre symptom på ångest, depression, ilska och normbrytande beteende efter operationen än vad de hade innan. De skattar också att de har en bättre självbild och att de är mindre begränsade av sin vikt i sociala sammanhang. Dock har inte alla ungdomar en god psykisk hälsa efter fetmakirurgi. Direkt efter operationen är det en grupp (16 %) som rapporterar att deras psykiska hälsa är påtagligt sämre än innan operationen och två år efter operationen så uppger 1 av 5 ungdomar att de har symptom som vid en klinisk depression. Det är fler ungdomar som rapporterar psykisk ohälsa än förväntat utifrån hur det ser ut hos ungdomar generellt och också fler ungdomar som uppger att de mår psykiskt dåligt i jämförelse med hur medelålders vuxna uppger att de mår efter fetmakirurgi. Ungdomar som skattar att de har mer ångest och mer depressiva symptom innan operationen har större risk för en psykisk ohälsa efter operationen än andra ungdomar. Två år efter fetmaoperationen uppger 14 % av ungdomarna att de har suicidtankar. Studierna saknar kontrollgrupp och därför går det inte att uttala sig om gruppen som uppger psykisk ohälsa är större eller mindre än vad den skulle ha varit om ungdomarna inte hade blivit opererade. Studierna visar på att ungdomar som genomgår fetmakirurgi utifrån ett psykologiskt perspektiv är en sårbar grupp och att det är viktigt att erbjuda ett psykosocialt stöd både före och efter operationen och att stödet sträcker sig längre än första året efter operationen.
Bidragets översatta titel Psykisk hälsa hos ungdomar som genomgår fetmakirurgi: psykologiskt utfall fyra månader och två år efter fetmakirurgi
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Institutionen för psykologi
Handledare
  • Johnsson, Per, handledare
  • Flodmark, Carl-Erik, handledare
  • Jan, Karlsson, handledare, Extern person
Tilldelningsdatum2016 sep. 30
UtgivningsortLund
Förlag
ISBN (tryckt)978-91-7623-922-3
ISBN (elektroniskt)978-91-7623-923-0
StatusPublished - 2016

Bibliografisk information

Defence details
Date: 2016-09-30
Time: 13:00
Place: Edens hörsal, Paradisgatan 5H, Lund
External reviewer(s)
Name: Jelalian, Elissa
Title: Associate professor
Affiliation: Brown University
---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Tillämpad psykologi

Nyckelord

  • fetma
  • gastric bypass
  • ungdomar
  • psykisk hälsa
  • depression
  • ångest
  • självkänsla
  • självmordstankar

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Psykisk hälsa hos ungdomar som genomgår fetmakirurgi: psykologiskt utfall fyra månader och två år efter fetmakirurgi”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här