Sammanfattning

I denna rapport redovisas populationstrender för 208 svenska fågelarter för olika långa tidsperioder. Fåglarna har räknats vinter, vår och sommar enligt strikt standardiserade metoder. Sommarrespektive vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på sommaren (sedan 1996) men täcker hela Sverige på ett representativt sätt. Nattaktiva fåglar har räknats sedan 2010. Utöver detta räknas större däggdjur både på standardrutterna (sedan 2011) och på nattrutterna. Sedan 2015 räknas fåglar i ytterligare två program; Sjöfågeltaxeringen (drivs tillsammans med SOF-BirdLife Sverige) som riktar in sig på fåglar knutna till blöta miljöer både i inlandet och längs kusten, samt Kustfågelövervakningen där sjöfåglar i skärgården räknas inom 200 fasta rutor om 2 x 2 km2 . I båda fallen genomförs inventeringarna under häckningstid. Vintern 2016/2017 räknades 144 000 fåglar av 129 arter på 284 rutter. Sommaren 2017 räknades 84 000 fåglar av 213 arter på 223 punktrutter och 152 000 fåglar av 221 arter på 542 standardrutter. Inom nattfågeltaxeringen inventerades 147 rutter vid upp till tre tillfällen (mars, april och juni) under 2017. Totalt inräknades drygt 11 800 fåglar av 44 arter på nattrutterna. På standardrutternas linjer räknades 1789 däggdjur av 17 arter och på nattrutterna sågs 7129 däggdjur av 22 arter. Inom Sjöfågeltaxeringen räknades knappt 65 000 fågelindivider av 99 utvalda arter, och inom Kustfågelövervakningen bokfördes nästan 95 000 fåglar av 72 utvalda arter. Över de senaste 10 åren uppvisar följande tio arter de kraftigaste statistiskt säkerställda minskningarna på standardrutterna: ortolansparv, grönfink, järpe, ärtsångare, havstrut, småspov, orre, fasan, gulsparv och talltita, från -15,9 % per år hos ortolansparven till -3,8 % per år hos talltitan. De arter/underarter som ökat mest är sydlig gråsiska, fjällripa, sydlig gransångare, nötkråka, tornfalk, steglits, sidensvans, silltrut, sydlig gulärla och stenknäck. De har ökat med från 28,3 % per år hos sydlig gråsiska till 6,6 % per år för stenknäck. I årets rapport visar vi för första gången trender (över 3 år) från Sjöfågeltaxeringen och Kustfågelövervakningen. Med dessa system har vi rejält förstärkt övervakningen av fåglar i blöta miljöer och kan därmed följa ytterligare ett antal av Sveriges fågelarter med systematiska räkningar.
Bidragets översatta titel Monitoring population changes of birds in Sweden. Annual report for 2017.
Originalspråksvenska
UtgivningsortLund
FörlagBiologiska institutionen, Lunds universitet
UppdragsgivareSwedish Environmental Protection Agency
Antal sidor95
StatusPublished - 2018

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Ekologi

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Övervakning av fåglarnas populationsutveckling: årsrapport för 2017”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här