Negative Pressure Wound Therapy - Mechanisms of Action and Protecting Exposed Blood Vessels in the Wound Bed

Erik Anesäter

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

1473 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Undertrycksbehandling av sår, på engelska negative pressure wound therapy
(förkortat NPWT) är en teknik som används vid behandling av svårläkta akuta
och kroniska sår. Med hjälp av NPWT läker vissa typer av sår mycket snabbare
än vid traditionell sårbehandling. I bildtexten på nästa sida ges en kort
beskrivning av hur metoden fungerar. Tekniken utvecklades i slutet av 1990-
talet och har sedan dess blivit mycket populär. NPWT bygger på att man via en
vakuumpump skapar ett undertryck i sårhålan, som leder till en mängd vidare
effekter, t.ex. dras såret samman, vilket skapar mekaniska drag- och tryckeffekter
som aktiverar flera steg i sårläkningsprocessen. Därtill transporterar
NPWT bort överflödig sårvätska (som visat sig innehålla substanser som
hämmar sårläkning) samt genererar förändringar i blodcirkulationen till
sårområdet, som man bland annat tror gynnar nybildningen av blodkärl. Trots
att metoden används flitigt har man inte helt klarlagt vad som händer i såret vid
NPWT. Till exempel finns oenighet kring om blodflödet i sårområdet ökar eller
minskar. Denna avhandling baseras på fem studier, som presenteras nedan.
Syftet med Studie I och II var att kartlägga vad som sker i såret och dess
omgivande vävnad vid NPWT. Blodflöde, tryckförändringar och sårets kontraktion
undersöktes. Vidare studerades om olika storlek och material på
sårfyllaren ger olika effekter på sårkontraktion och undertryck i såret.
Förhoppningsvis kommer man i framtiden kunna individualisera behandlingstekniken
för att passa patienter med olika typer av sår.
Studie I visade att NPWT gav upphov till ett kraftigt undertryck i sårhålan,
som till viss del fortleddes även 1 mm ut i vävnaden. På 5 mm:s avstånd från
sårets kant finns inte längre något undertryck, utan istället ett positivt vävnadstryck.
På 10 och 20 mm avstånd påverkades inte trycket av NPWT. Vidare sågs
att en liten mängd sårfyllnadsmaterial av skum gav större sårkontraktion än en
stor mängd. Vid användning av gasväv som sårfyllnadsmaterial sågs måttlig sårkontraktion.
Vissa patienter måste avbryta NPWT på grund av att behandlingen
gör för ont. En möjlig orsak kan vara att sårkontraktionen blivit för
kraftig. Skulle smärta uppstå kan man överväga att byta sårfyllnadsmaterial till
gasväv, som ju endast gav en måttlig kontraktion av såret, jämfört med svamp.
I Studie II sågs att blodflödet vid NPWT minskade 5 mm från sårhålans kant,
medan det på 25 mm:s avstånd faktiskt ökade. Ett minskat blodflöde tror man
ökar nybildningen av blodkärl vilket underlättar sårläkning. Ett ökat blodflöde
är också gynnsamt, då detta ger förbättrad syresättning i såret, samt ökar
inflödet av näringsämnen.
På den högra bilden ses hud i genomskärning med sår centralt. Såret är fyllt med s.k.
sårfyllnadsmaterial, antingen svamp eller gasväv (i detta fall gasväv), för att underlätta
fortledningen av undertrycket till hela sårbotten. Ovanpå gasväven ligger en tunn slang, kopplad
till en vakuumpump (vänster). Via slangen skapas ett sugtryck (undertryck) i såret. Såret är täckt
med en tunn självhäftande plastfilm för att undertrycket ska behållas i såret. Plastfilmen
motverkar också bakterieöverföring från intilliggande vävnad och skapar en lagom fuktig miljö
vilket underlättar sårläkning. Via slangen leds överbliven sårvätska från sårhålan till en
uppsamlande behållare. På pumpen kan man ställa in önskat undertryck. Normalt sett brukar
man använda -80 mmHg till -120 mmHg sugtryck.
I början av 2000-talet började rapporter om biverkningar från NPWT komma.
2011 presenterade Food and Drug Administration (Läkemedelsverkets
amerikanska motsvarighet) en rapport där man beskrev 12 dödsfall och 174
skador till följd av NPWT, bara under 4 år och endast i USA. Bland annat har
man sett att hjärtats högerkammare kan spricka med omedelbar död som följd
vid undertrycksbehandling av infektioner bröstben efter öppen hjärtkirurgi.
Utöver detta har man också sett allvarliga blödningar vid behandling av sår där
stora blodkärl ligger exponerade i sårbotten. Trots dessa risker fortsätter man
behandla denna typ av sår på grund av i övrigt mycket goda behandlingsresultat,
avsaknad av alternativa behandlingsstrategier och till viss del
okunskap om effekterna av NPWT.
Vår forskningsgrupp var 2009 först i världen med att visa varför hjärtat riskerar
att spricka vid NPWT av infekterade bröstbenssår efter öppen hjärtkirurgi.
Genom försök på sövda grisar såg vi hur hjärtat sögs upp mot bröstbenets
underdel och skavde mot de vassa kanter som bildats efter kirurgi. Vi försökte
skydda hjärtat genom att lägga gasväv mellan hjärtat och bröstbenet, dock utan
resultat. När vi istället placerade en tunn platta som skydd såg vi däremot att
hjärtat inte längre tog skada. Denna skyddande platta har i senare studier visat
sig förhindra skador på hjärtat. När vi såg hur hjärtat kunde skyddas av en tunn
plastplatta fick vi idén att försöka ta fram en platta för skydd av exponerade
blodkärl.
I Studie III, IV och V undersöktes möjligheten att, vid NPWT, skydda blodkärl
som ligger exponerade i sårbotten, genom att täcka dessa med en skyddande
platta. Fem olika tunna plastplattor togs fram och undersöktes i studierna. Vår
hypotes var att dessa kunde motverka bristning och blödning i exponerade
blodkärl i sår som behandlas med NPWT. Ett exempel på sår med utsatta kärl
är ljumsksår, där lårbensartären ligger mycket ytligt. Specifikt studerades
effekten på blodflöde genom ett stort kärl (den ytliga lårbensartären) och i små
kärl i omgivande vävnad, samt hur undertrycket fortplantade sig till sårhålan.
Vidare studerades evakuering av sårvätska från sårhålan samt sårets kontraktion.
Vi såg att blodflödet i den ytliga lårbensartären minskade under NPWT av ett
sår i ljumsken på grisen. När en täckande platta placerades ovan artären
återställdes blodflödet. Samma effekt såg vi på blodflödet i sårbotten; blodflödet
minskade vid undertrycksbehandling, men när vi placerade en täckande platta i
såret så återställdes blodflödet delvis. Vi kunde också säkerställa att de grundläggande
effekterna av NPWT inte försvagades vid användning av plattorna;
undertrycket fortplantade sig till sårhålan, sårvätskan sögs bort från såret och
såret drog ihop sig.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Thoraxkirurgi
Handledare
  • Lindstedt, Sandra, handledare
  • Torbrand, Christian, handledare
  • Malmsjö, Malin, handledare
Tilldelningsdatum2015 mars 20
Förlag
ISBN (tryckt)978-91-7619-103-3
StatusPublished - 2015

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2015-03-20
Time: 13:00
Place: Segerfalksalen, BMC A10, Sölvegatan 17, Lund.

External reviewer(s)

Name: Kratz, Gunnar
Title: MD, PhD
Affiliation: Professor of Plastic Surgery, Linköping University, Sweden

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Kardiologi
  • Kirurgi

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Negative Pressure Wound Therapy - Mechanisms of Action and Protecting Exposed Blood Vessels in the Wound Bed”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här