Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet.

Popular Abstract in Swedish
Huvudsyftet med min avhandling är att visa hur klass konstruerades språkligt i Svensk Damtidning i början av 1900-talet. Teoretiskt efterlyser jag en förnyelse av studier av klass, och skriver därmed in mig i de post-marxistiska och feministiska traditionerna. Ett viktigt mål på vägen är också att klarlägga dampressens status som historisk källa, inte minst genom en analys av aktiva journalister och arbetet på en damtidningsredaktion.

Forskningen om språk och klass har varit starkt modernistiskt färgad och framhäver ofta att man under 1800-talet alltmer kom att tala om "klass" istället för "klasser", under det att andra "äldre" modeller för sociala kategoriseringar blev mer sällsynta. I Svensk Damtidning var det emellertid vanligt att tala om "klasser" i plural, och med andra bestämningar än just "arbetare-" och "borgare-", liksom att använda en hel rad av andra motsvarande termer för att beskriva en "social karta". Vidare kunde också tjänarinnor, skådespelerskor, sångerskor och andra yrkeskvinnor beskrivas som specifika klasser. Inte minst användes begreppet i den vidare betydelse som låg nära dess etymologiska ursprung (jfr framväxten av klassificeringen som en vetenskaplig metod). Fortsättningsvis har man inom forskningen om representationer av "arbetarklassen" ofta poängterat att denna definierades som "den andra". Genom att göra en diskursanalys av begreppen "arbete", "bildning" och "moderskap"/"sedlighet", visar jag emellertid hur man uppmärksammade sådant som man betraktade som attraktiva kvaliteter hos "arbetarkvinnor" eller "fattiga" kvinnor, men som man ansåg saknades bland många av dem som bedömdes som "bättre" eller "bildade". Dessutom användes i Svensk Damtidning också ett sådant ord som "arbeterska" inte bara för att skilja kroppsarbetande från sysslolösa kvinnor; termen fick även beskriva "bildade" människor genom att referera till dem som "tanke-arbetare", en attityd som stammade från Luthers lära om kallelsen. I det avslutande avsnittet undersöker jag så motståndet mot den dominerande diskursen. Här tolkar jag tidningens konstruktioner av fabriksarbeterskor, sömmerskor och tjänarinnor i relation till insändare signerade av samma kategorier av kvinnor.

Till sist drar jag slutsatsen att det är fruktbart att överge den stora berättelsen om "arbetarklassens" uppgång och förmodade fall, inte minst för att denna tankefigur var långt ifrån allenarådande ens i sina egna glansdagar. Med en fördjupad kunskap om klassbegreppets genealogi, vill jag således argumentera för att klass fortfarande är relevant i begreppets bredaste historiska bemärkelse: som en bestämning med rötter långt tillbaka i 1700-talet.