Prevalens av idrottsrelaterade skador och sjukdomar hos svenska paraidrottare

Kristina Fagher, Jenny Jacobsson, Örjan Dahlström, Toomas Timpka, Jan Lexell

Forskningsoutput: TidskriftsbidragPublicerat konferensabstractPeer review

Sammanfattning

BAKGRUND: Intresset för parasport har vuxit det senaste årtiondet. Andelen paraidrottare som elitsatsar ökar och
många prestationer går att jämföra med idrottare utan funktionsnedsättning. Deltagande i idrott innebär dock en ökad
risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom (IRSS). IRSS är ett bekymmer inom flertalet idrotter,
vilket kan leda till förlorad träningstid samt negativa hälsorelaterade konsekvenser. Få studier har dock undersökt förekomst och etiologi av IRSS inom parasport. För att öka kunskapen om IRSS har vi initierat ”The Sports-Related Injury
and Illness in Paralympic Sports Study” (SRIIPSS) (Fagher
et al. 2016).
SYFTE: Syftet med denna studie var att: i) retrospektivt undersöka ett-årsprevalensen av svåra (>3 veckors tidsförlust
från träning) IRSS; ii) beskriva punktprevalensen av IRSS
samt; iii) kartlägga sambanden mellan IRSS och demografiska data.
METOD: Sammanlagt 107 svenska paraidrottare, samtliga
kandidater till Paralympics, är inkluderade i SRIIPSS. Av
dessa svarade 104 (97%) elektroniskt på en baslinjeenkät,
anpassad till och testad av paraidrottare. Inkluderade variabler var: kön, längd och vikt, idrott, träningsmängd, funktionsnedsättning, hjälpmedel, mediciner, smärta, oro samt
IRSS. Data analyserades med deskriptiv statistik (medelvärde, SD, prevalens, CI). Chi2-test av homogenitet användes
för att jämföra frekvensfördelningar mellan variablerna.
RESULTAT: 31 % (CI 23-40) av idrottarna rapporterade en
svår idrottsskada under det senaste året. Utav dessa var 78 %
relaterade till överbelastning. Sommaridrotter, goalball och
rullstolsbasket samt idrottare med dysmeli och amputation
hade en högre prevalens. Signifikanta samband (p<0.05)
fanns mellan svår skada och smärta under träning, styrketräning utöver idrottsspecifik träning, att inte använda hjälpmedel samt användning av antiinflammatoriska läkemedel
och paracetamol. 14 % (CI 9-23) rapporterade en svår sjukdom och idrottare inom paracykling och parasimning samt
uthållighetsidrottare hade den högsta prevalensen. Signifikanta samband (p<0.05) fanns mellan svår sjukdom och
ålder < 30 år. Punktprevalensen av skada var 32 % (CI (24-
41) och 94 % av skadorna var relaterade till överbelysning.
Idrottare inom sommaridrotter, lagidrotter samt explosiva
idrotter hade en högre prevalens. Signifikanta samband
(0<0.05) fanns mellan skada och smärta i det dagliga livet
samt under träning. Punktprevalensen av sjukdom var 14 %
CI (8-22); signifikanta samband (p<0,05) fanns mellan
sjukdom och kvinnor, oro samt receptbelagd medicin.
KONKLUSION: En tredjedel av alla svenska paraidrottare
drabbades under ett år av en svår idrottsskada och 14% av
en svår sjukdom. Fortsatta prospektiva studier kommer att
kunna identifiera riskfaktorer, orsakssamband samt på sikt
ta fram förebyggande strategier.
Originalspråksvenska
Sidor (från-till)46
TidskriftSvensk Idrottsmedicin
Volym2018
Utgåva2
StatusPublished - 2018

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Omvårdnad
  • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Citera det här