Psychosomatic aspects on diabetes and chronic pain Alexithymia, depression and salivary cortisol The Affect School and Script Analysis Therapy

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

919 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Alexitymi, stress, depression, kortisol och diabetes
Alexitymi är ett relativt nytt begrepp som konstruerades 1973 av en psykoanalytiker vid
namn Sifnoes, och betyder ordagrant ”inga ord för känslor”. Alexitymi innebär
framförallt svårigheter att känna igen och beskriva känslor, och dessutom svårigheter
att skilja kroppsliga uttryck för känslor från sjukdomssymptom. Man har tidigare sett
en ökad förekomst av alexitymi vid depression, ångest, och kronisk smärta.
Vid stress påverkas flera olika delar av hjärnan och flera hormonsystem. Syftet med
dessa förändringar är att underlätta överlevnad i hotfulla situationer. Stresshormoner
frigörs, framförallt kortisol och noradrenalin. Andra hormoner som behövs förr tillväxt
och sexualitet hämmas. Sömnbehov och hunger undertrycks. Oro och rädsla aktiveras.
Depression och den akuta stressreaktionen har flera gemensamma egenskaper. Inte
minst viktigt är en ökad utsöndring av stresshormonet kortisol, som påverkar många
funktioner och organ i kroppen. Ökade mängder av kortisol höjer blodtrycket,
blodfetterna, blodsockret, bidrar till bukfetma, minskar muskelmassan, och ökar risken
för benskörhet.
Man har i tidigare forskning visat att det är dubbelt så vanligt med depression hos
människor med diabetes än hos personer som inte har diabetes. Personer med både
depression och diabetes har en ökad risk för samtliga diabeteskomplikationer och har
en högre dödlighet.
Kronisk smärta
Personer med kronisk smärta har enligt tidigare forskning en ökad förekomst av
alexitymi, depression och ångest.
10
Affekter, Affektskola och Basal Kroppskännedom
När vi föds finns det inprogrammerat i oss människor en förmåga att känna vissa
grundaffekter. Till dessa räknas glädje, intresse, förvåning, ilska, oro, rädsla, skam, avsky
och smärta. Varje grundaffekt har ett specifikt program som inkluderar
ansiktsmimiken, kroppsspråket, rösten, autonoma nervsystemet och de olika
hormonsystemen. Grundaffekterna är till en början omedvetna, men med barnets
utveckling följer en förmåga att känna igen känslor och sätta ord på dem. Hur vi
hanterar våra känslor är beroende av vår livshistoria. Vår uppfostran och den kultur vi
lever i påverkar vilka mönster vi utvecklar för att hantera känslorna.
I affektskolan, som är en behandling 8 gånger i grupp, går vi systematiskt igenom de
kroppsliga uttrycken för de medfödda affekterna. Patienterna får träna på att identifiera
känslor och att beskriva dem i ord. Patienterna får också träna på att identifiera sina
egna inlärda mönster för hur de hanterar sina känslor. Detta fördjupas under 10
enskilda samtal med en terapeut där patienterna själva väljer en eller två affekter de vill
fördjupa sig i.
Vi har provat Affektskolan för patienter med kronisk smärta och vi såg en minskning
av alexitymi, ångest och depression. Många patienter rapporterade också att deras
sociala relationer förbättrades.
Vi har hos typ 1 diabetiker undersökt sambanden mellan långtidsvärdet för blodsockerkontrollen
(HbA1c) och psykologiska faktorer, livsstilsfaktorer och fetma. Vi
hittade lika starka samband mellan depression och dåligt reglerad diabetes som mellan
rökning, fetma och dåligt reglerad diabetes.
Vi gjorde ytterligare en studie där vi undersökte sambanden mellan hög utsöndring av
kortisol nattetid, och depression, livsstilsfaktorer, och omgivningsfaktorer. Det visade
sig då att högt natt-kortisol var relaterat till depression, rökning och fysisk inaktivitet.
Då depression hos diabetiker innebär en starkt ökad risk för diabeteskomplikationer,
ville vi pröva om Affektskolan skulle kunna bidra till en förbättring av den psykiska
hälsan och en förbättrad blodsockerkontroll. Vi har därför planerat en interventionsstudie
för patienter med diabetes som inte mår bra psykiskt, och som inte ligger bra i
sin sockerkontroll. I denna undersökning planerar vi att lotta patienterna till antingen
Basal Kroppskännedom eller Affektskola. Basal Kroppskännedom är en sjukgymnastisk
metod där man strävar efter en ökad integrering mellan kroppen och det egna ”självet”.
11
Slutsats
Affektskolan gav en minskning av alexitymi, ångest och depression hos smärtpatienter.
Depression hos diabetespatienterna var starkt relaterat till både dåligt reglerad
blodsockerkontroll och höga nivåer av stresshormonet kortisol nattetid. Båda
faktorerna kan påverka prognosen för personer med diabetes. Vi måste därför finna
metoder för att åtgärda den psykiska ohälsan. Eftersom Affektskolan hade en positiv
inverkan på den psykiska hälsan hos patienter med kronisk smärta, kan den därför vara
värd att prövas även för patienter med diabetes, dåligt reglerad blodsockerkontroll och
psykisk ohälsa.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Medicin/akutsjukvård, Lund
Handledare
  • Thulesius, Hans, handledare
  • Landin-Olsson, Mona, handledare
  • Persson, Bengt, handledare
Tilldelningsdatum2014 dec. 19
Förlag
ISBN (tryckt)978-91-7619-077-7
StatusPublished - 2014

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2014-12-19
Time: 13:00
Place: GK-salen BMC, Sölvegatan 19, Lund

External reviewer(s)

Name: Wändell, Per
Title: Professor
Affiliation: Sektionen för allmänmedicin. Institutionen för neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle. KI

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Annan klinisk medicin

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Psychosomatic aspects on diabetes and chronic pain Alexithymia, depression and salivary cortisol The Affect School and Script Analysis Therapy”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här