Sammanfattning
Popular Abstract in Swedish
Svenska myndigheter behöver ibland samarbeta med utländska myndigheter, till exempel i ärenden som rör personer, föremål eller information som finns utomlands. Detta kan leda till komplexa juridiska problem som kräver pragmatiska lösningar. I avhandlingen undersöks rättsliga ramar för sådana lösningar. Undersökningen är särskilt inriktad på rättsligt bindande avtal som svenska statliga myndigheter och kommuner sluter med motsvarande typer av utländska organ. När sådana avtal ingås kan regler från olika rättsordningar samverka. I avhandlingen undersöks såväl svensk rätt som folkrätt.
En central fråga för undersökningen är vilka rättsliga möjligheter svenska offentliga organ har att reglera gränsöverskridande samarbete genom avtal. I avhandlingen konstateras att dessa möjligheter är relativt goda. Bemyndigande från regeringen krävs dock om de tilltänkta avtalen omfattas av de bestämmelser om internationella överenskommelser som finns i 10 kap. regeringsformen. Dessa bestämmelser gäller för folkrättsliga avtal och eventuellt även för vissa avtal som regleras av nationell rätt.
En annan central fråga för avhandlingen är vilket innehåll gränsöverskridande samarbetsavtal får ha. Bestämmelser om myndighetsavtals innehåll begränsar nämligen myndigheters möjligheter att på egen hand reglera gränsöverskridande samarbete. Inte minst rör sådana begränsningar avtal som är av utrikespolitisk betydelse eller som innebär överlåtelse av beslutanderätt.
Förutom de två ovannämnda frågorna diskuteras i avhandlingen bland annat vilken rättsordning som skall reglera ett gränsöverskridande avtal, och om ett sådant avtal kan bli bindande även om det avtalsslutande organet överskred sin kompetens vid avtalsingåendet.
Svenska myndigheter behöver ibland samarbeta med utländska myndigheter, till exempel i ärenden som rör personer, föremål eller information som finns utomlands. Detta kan leda till komplexa juridiska problem som kräver pragmatiska lösningar. I avhandlingen undersöks rättsliga ramar för sådana lösningar. Undersökningen är särskilt inriktad på rättsligt bindande avtal som svenska statliga myndigheter och kommuner sluter med motsvarande typer av utländska organ. När sådana avtal ingås kan regler från olika rättsordningar samverka. I avhandlingen undersöks såväl svensk rätt som folkrätt.
En central fråga för undersökningen är vilka rättsliga möjligheter svenska offentliga organ har att reglera gränsöverskridande samarbete genom avtal. I avhandlingen konstateras att dessa möjligheter är relativt goda. Bemyndigande från regeringen krävs dock om de tilltänkta avtalen omfattas av de bestämmelser om internationella överenskommelser som finns i 10 kap. regeringsformen. Dessa bestämmelser gäller för folkrättsliga avtal och eventuellt även för vissa avtal som regleras av nationell rätt.
En annan central fråga för avhandlingen är vilket innehåll gränsöverskridande samarbetsavtal får ha. Bestämmelser om myndighetsavtals innehåll begränsar nämligen myndigheters möjligheter att på egen hand reglera gränsöverskridande samarbete. Inte minst rör sådana begränsningar avtal som är av utrikespolitisk betydelse eller som innebär överlåtelse av beslutanderätt.
Förutom de två ovannämnda frågorna diskuteras i avhandlingen bland annat vilken rättsordning som skall reglera ett gränsöverskridande avtal, och om ett sådant avtal kan bli bindande även om det avtalsslutande organet överskred sin kompetens vid avtalsingåendet.
Bidragets översatta titel | Legal Frameworks for Cross-Border Co-operation: International Agreements between Administrative Authorities |
---|---|
Originalspråk | svenska |
Kvalifikation | Doktor |
Tilldelande institution |
|
Handledare |
|
Tilldelningsdatum | 2005 dec. 10 |
Förlag | |
ISBN (tryckt) | 91-544-0352-9 |
Status | Published - 2005 |
Bibliografisk information
Defence detailsDate: 2005-12-10
Time: 10:15
Place: Pufendorf-salen, Juridiska institutionen (Tryckeriet), Lilla Gråbrödersgatan 3 C, Lund
External reviewer(s)
Name: von Essen, Ulrik
Title: Associate Professor
Affiliation: Stockholm
---
Ämnesklassifikation (UKÄ)
- Juridik