Reducing water damage by using a holistic approach to costs, occurrence and solutions in buildings

Det rapporteras många fall och spenderas årligen stora mängder av resurser på vattenskador i byggnader i Sverige. Vattenskador som uppkommer på grund av läckage och utströmning av vatten från installationer så som tappvatten-, avlopp- och värmesystem, utrustning så som kylskåp, frysar och diskmaskiner samt läckande tätskikt i våtrum. Vattenskador från dessa system orsakar allvarliga problem i byggnader. Hållbarhetsaspekter, såsom ekonomiska, miljömässiga eller sociala, påverkas negativt av vattenskador, exempelvis försämrat inomhusklimat, förhöjd risk för fukt- och mögel i konstruktionen, överflödigt användande av material och resurser vid reparation av vattenskador, samt stora mänger av monetära resurser som spenderas årligen på att åtgärda och förebygga vattenskador av både boende, byggnadsägare och -förvaltare samt försäkringsbolag för att återställa byggnaderna och dess funktion.

Syftet med denna avhandling var att reducera antalet och kostnaden för vattenskador genom ett helhetsperspektiv på hållbarhet, antal skador, kostnader och lösningar på vattenskador. Genom användning av både kvalitativa och kvantitativa metoder för att analysera befintlig forskning och kunskap, kunde orsaker, kostnader och lösningar för vattenskador undersökas och analyseras. Tillsammans med helhetsperspektivet, som syftade till parametrar som användning av byggnader, olika aktörer, orsaker, skadeeffekter och lösningar, genomfördes det även analys av empirisk statistik och analys av olika påverkan från olika parametrar. Utifrån detta förslogs en modell där nyckelvärden så som skadeorsaker, installationsålder vid skada, uppskattad reparationskostnad beroende på skadetyp och orsak presenterades för att kunna användas i olika skeden av byggnadens livscykel, skeden så som planering-, produktion- och driftskede för att motverka och uppskatta vattenskadornas omfattning, orsak och reparationskostnad.

Från resultatet kunde det konstateras att det fanns en brist av forskningsresultat och datamaterial för orsaker, kostnader och effekter av vattenskador i flerfamiljshus och för byggnader ej avsedda för bostäder, såsom offentligt ägda och förvaltade byggnader. De vattenskador som har analyserats i denna avhandling från installationer, utrustning och tätskikt, inkluderades ofta inom forskningsområdena byggnadsbrister och defekter i tidigare studier. Detta medförde att vattenskadorna studerades med mindre fokus på vattenskadornas omfattning, ursprung, orsak och reparationskostnad. Helhetsperspektivet var även sällan studerat, exempelvis miljöpåverkan från skadorna och eventuella effekter på inomhusmiljön.

Kostnaden för reparationer av vattenskador i det studerade byggnadsbeståndet villor, flerfamiljshus och offentliga byggnader samt försäkringskostnader och självrisk och åldersavdrag, för boende och byggnadsägare uppskattades i denna avhandling till 12.6 miljarder SEK per år. För att minska dessa skador, kostnader och effekter av vattenskador studerades och identifierades åtgärder. Dessa åtgärder var både passiva och aktiva tekniska lösningar för att stoppa läckage samt vikten av information och kunskap om vattenskadors uppkomst, orsaker och kostnader i branschen under samtliga skeden under en byggnads livscykel. Genom att presentera en modell, där vattenskadeorsaker och reparationskostnader integrerades kunde de olika orsakerna analyseras och modelleras utifrån vilken skada som bidrog med till högst kostnader beroende på vilken reparation som krävdes. Korrosion, ålder/slitage samt frysskador på ledningssystemet bidrog till högst reparationskostnader följt av otäta tätskikt i våtrum samt felaktiga anslutningar mellan tätskikt och golvbrunn, vilket var följt av utrustningsskador i kylskåp/frysar och diskmaskiner. Dessutom presenterades intervall på ålder av installationer när skador inträffade, vilket visade att de flesta av de rapporterade vattenskadorna i villor inträffar under den första 10års perioden efter installation.

Sammanfattningsvis visar resultaten i avhandlingen att, genom ett helhetsperspektiv och den presenterade modellen för monetära resurser som spenderas på vattenskadeorsaker, att om åtgärder och lösningar vidtas för att minska antalet vattenskador kan de enorma resurserna som årligen spenderas reduceras. Detta skulle även innebära att den överflödiga användningen av resurser och material för att ersätta, återställa och reparera skadade byggnader minskas. Genom att minska vattenskadorna och kostnaderna av dem finns det även potential för att förbättra inomhusmiljöer, genom reducerad fukt-och mögelrisk från vattenskador samt att bidra till en mer hållbar byggsektor. En minskning av kostnaderna för vattenskadorna skulle även kunna innebära en frigöring av resurser som skulle kunnat användas till annat, exempelvis andra åtgärder som ökar inomhusmiljökvaliteten eller minskning av koldioxidutsläppen.