Relatives of alcoholics. Studies of hardship, behaviour, symptomatology and methods of intervention

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
Avhandlingen består av fem delarbeten. De första tre delarbetena består av 1) olika metoder att nå anhöriga till alkoholister för information om tillgängligt stöd, 2) könsskillnader hos partners till alkoholmissbrukare när det gäller psykiska symptom, upplevelser av utsatthet och copingstrategier när det gäller bemötandet av missbrukaren och i hanteringen av missbrukssituationen och 3) möjligheten att diagnostisera medberoende hos anhöriga till alkoholmissbrukare genom att använda operationellt definierade kriterier. Det fjärde delarbetet studerar olika metoder att stödja anhöriga med en randomiserad kontrollerad uppläggning. Det femte delarbetet studerar den sociala kontakten hos de som sökte akut på Alkoholkliniken 1990 i förhållande till behandlingsfrekvens under de följande 2 åren samt mortalitet under följande 7 år. Artikel 1 "En jämförelse av två olika informationsmetoder för att nå anhöriga till alkoholister för information om tillgängligt stöd". Alla patienter som vårdades inneliggande på en av rehabiliteringsavdelningarna vid Alkoholkliniken i Malmö informerades om möjligheterna till anhöriginformation och tillfrågades om kontakt fick tas med närmaste anhörig eller vän. Två olika informationsmetoder användes, en standardiserad under 6 månader (1990) och en individuellt anpassad metod under 6 månader (1991). Med den standardiserade informationsmetoden erhölls ett deltagande på 18% (20/112) och med den individuellt anpassade metoden på 20% (21/104). Deltagandet för gifta/sambo var 46% respektive 41% och bland dem som inte var sammanboende, men hade anhöriga/nyktra vänner, deltog 11% respektive 17%. Antalet deltagare för kvinnliga och manliga anhöriga/nyktra vänner vid användandet av den standardiserade informationsmetoden var i det närmaste lika, 12% respektive 11%. Motsvarande siffror vid den individuellt anpassade informationsmetoden var 32% och 9%. Information om de olika stödmöjligheterna gavs via en videofilm, där manus skrevs av företrädare för de olika stödgrupperna. Dessa godkände också filmen innan den visades. Anhöriga gjorde en rangordning för de tre mest önskade stöden. De stöd som främst valdes för båda perioderna var individuellt stöd, familjestöd och professionellt gruppstöd. Resultatet vid 1-års uppföljning var att fler deltagare i den individuellt anpassade informationsmetoden hade erhållit önskat stöd jämfört med dem som deltog i den standardiserade informationen. Artikel 2 "Könsskillnader när det gäller beteende och levnadssätt hos partners till alkoholmissbrukare" visade mer likheter än skillnader mellan de båda könen. Kvinnliga partners visade dock en tendens till att i högre grad än männen använda en undvikande copingstrategi. Denna copingstrategi visade sig ha samband med depression, tvångssymptom och fientlighet. Utsattheten i missbruksförhållandet var negativt korrelerat till undvikande coping. Kvinnliga partners uppvisade en signifikant högre grad av psykiska symptom, jämfört med männen. Manliga partners var oftare än kvinnorna alkoholberoende. I artikel 3 " Medberoende hos anhöriga till alkoholmissbrukare" användes operationellt definierade kriterier som föreslagits av Cermak. Olika cut-off punkter användes. Med cut-off punkt 3, vilket inbegrep 2 av 4 huvudkriterier; (1: kontinuerlig investering av självkänsla, genom påverkan/kontroll av egna och andras känslor och beteenden, 2) övertagande av ansvar för andras behov och omedvetenhet om sina egna, 3) ångest och gränsförvrängningar i situationer av intimitet och separation samt 4) insnärjd i relationer med personlighetsstörda, drogberoende och impulsstörda individer) samt 3 av 10 psykiska symptom, förelåg samband med övriga skalor i motsats till andra prövade cut-offpunkter. Denna bedömdes därför optimal. 44 % av de anhöriga (83% kvinnor och 17% män) erhöll diagnosen medberoende. I motsats till tidigare studier fanns inga samband mellan medberoende och psykiska symptom eller personlighet. Medberoende var i stället kopplat till utsattheten i missbruksförhållandet och till en copingstrategi av ”undandragande på grund av rädsla". I artikel 4 " Effekt av copingträning, gruppstöd och information för partners till alkoholmissbrukare" randomiserades 39 partners (36 kvinnor och 3 män) till en standardinformation, 4 sessioner av copingträning under 4 månader eller 12 gruppsessioner 2 ggr/månad under ett halvt år. Vid 12-månadersuppföljningen hade alla tre grupperna signifikant förändrat sin copingstil samt hade en minskning av psykiska symptom. Copingträningsgruppen och gruppstödet tillsammans visade en kraftigare minskning av psykiska symptom (p = 0.1) jämfört med informationsgruppen. De tre gruppstöden skilde sig inte åt när det gäller coping och hardship. Resultatet visar att en information kan vara effektiv när det gäller förändring av copingstrategier, medan en minskning av psykiska symptom tycks kräva en längre tids behandling. I artikel 5 " Dödligheten hos alkoholister vid en alkoholakutmottagning relaterad till social situation och behandling" undersöktes patienter vid Alkoholkliniken angående social kontakt, behandlingsfrekvens och mortalitet. 27% av männen och 24% av kvinnorna var ensamboende utan kontakt med anhöriga/nyktra vänner. Utav de övriga var 50% och 40% i varje grupp ensamboende med kontakt och 24% och 36% var gifta/sambo. Manliga alkoholister som bodde ensamma utan kontakt med anhöriga/nyktra vänner hade en högre akutinläggning under 2 år efter den initiala undersökningen. De hade också en tendens till lägre mortalitet under en 7-årsuppföljning efter första undersökningstillfället (n.s.) jämfört med övriga manliga grupper. Dessa fynd förelåg inte för kvinnorna i motsvarande grupp. Den höga frekvensen av akut och inneliggande vård för denna grupp av alkoholister kan vara en förklaring till den relativt låga mortaliteten.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Kliniskt Centrum för Hälsofrämjande Vård
Handledare
  • [unknown], [unknown], handledare, Extern person
Tilldelningsdatum1999 maj 7
Förlag
Tryckta ISBN91-628-3509-2
StatusPublished - 1999

Bibliografisk information

Defence details

Date: 1999-05-07
Time: 10:15
Place: Jubileumsaulan, MFC, UMAS

External reviewer(s)

Name: Rydelius, Per-Anders
Title: Professor
Affiliation: Karolinska Hospital, Stockholm

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Relatives of alcoholics. Studies of hardship, behaviour, symptomatology and methods of intervention”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här