Rum, politik och ”meningslösa” upplopp: Ungdomsupplopp i Stockholm 1948–1965

Forskningsoutput: TidskriftsbidragArtikel i vetenskaplig tidskriftPeer review

Sammanfattning

Under efterkrigstiden skakades Stockholm återkommande av så kallade ungdomsupplopp, som av samtidens makthavare förstods som opolitiska, ja näst intill meningslösa i sin obegriplighet. Samtidigt låter händelserna oss resonera kring förhållandet mellan det offentliga rummet och människors kollektiva aktörskap. Genom att närma sig upploppen utifrån den politiska filosofen Jacques Rancières teorier och kritisk humangeografi argumenterar Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson i sin artikel för att upploppen i sig var ett möte mellan två oförenliga ordningar, polisens och jämlikhetens princip, att deltagarnas förståelse av händelserna går att närma sig via de kvarlevor de lämnat efter sig och att upploppen ur den synvinkeln i högsta grad bör förstås som politiska
Originalspråksvenska
Artikelnummer11
Sidor (från-till)41-69
Antal sidor28
TidskriftArkiv - Tidskrift för samhällsanalys
Utgåva11
DOI
StatusPublished - 2019 dec 9

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Historia
  • Kulturgeografi

Nyckelord

  • ungdomsupplopp
  • polisens ordning
  • jämlikhetens princip
  • skapandet av urbana rum
  • rätten till staden
  • det politiska rummet
  • bråkig politik

Citera det här