Safety Culture in Sea and Aviation Transport

Forskningsoutput: AvhandlingDoktorsavhandling (sammanläggning)

4111 Nedladdningar (Pure)

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish
I forskningsarbetet som presenteras i denna avhandling har säkerhetskulturen studerats inom sjö- och flygtransportbranscherna med fokus på individers attityder och uppfattningar om säkerhetskulturen. En säkerhetskultur avspeglar de attityder, uppfattningar och värderingar som individer i en organisation delar när det gäller säkerheten. Säkerhetskulturen identifieras ofta vara grundläggande för en organisations förmåga att hantera säkerhetsrelaterade aspekter. Målsättningarna med forskningsarbetet har varit: att i praktiska sammanhang undersöka individers uppfattningar och bedömningar av nio aspekter av en säkerhetskultur vilka återfinns i litteraturen inom forskningsområdet; att få ökad kunskap om de nio säkerhetskulturaspekterna genom att genomföra jämförande studier i tre transportbranscher; att undersöka relationer mellan säkerhetskulturaspekterna och dimensioner i organisationsklimatet. Den säkerhetskulturansats som presenteras i avhandlingen fokuserar på gott organisatoriskt lärande och undersöker nio aspekter: Lärande, Rapporterande, Rättvisa, Flexibilitet, Kommunikation, Attityder till säkerhet, Säkerhetsrelaterade beteenden, Riskperception och Arbetssituation.

Studier genomfördes i följande branscher: inom en rampverksamhet på flygplats, inom passagerarsjöfart (sex fartyg) och inom flygtrafikledning (tre enheter). Säkerhetskulturen studerades genom att använda observationer, frågeformulärpaket, intervjuer och insamling av fakta. Totalt fyllde 949 subjekt i frågeformulärpaketet som innehöll nio frågeformulär (en för varje säkerhetskulturaspekt) och 80 intervjuer relaterade till säkerhetskulturen genomfördes. 719 subjekt fyllde i Ekvalls organisationsklimatfrågeformulär vilket delvis fokuserar på att mäta en organisations förmåga till innovation och förändring.

De nio frågeformulären som representerade de nio säkerhetskulturaspekterna visade sig fungera bra (med god reliabilitet) i de tre transportbranscherna, och kan utgöra värdefulla metoder för att monitorera och förbättra säkerhetskulturen i praktiska sammanhang. Att samla in data genom både frågeformulär och intervjuer var värdefullt; frågeformulärpaketet gav data som tillät jämförelse mellan transportbranscher och en möjlighet att skapa ett referensmaterial inom varje transportbransch. Intervjuerna gav kunskap om och exempel på positiva och negativa yttringar av säkerhetskulturen som de intervjuade hade fått erfarenhet av.

Jämförelser av de nio säkerhetskulturaspekternas medelvärden visade att flygtrafikledningen ofta hade något högre medelvärden jämfört med de andra två branscherna, medan ramporganisationen generellt sett hade de lägre medelvärdena.

Jämfört med anställda så hade ledare generellt sett mer positiva uppfattningar om säkerhetskulturaspekterna, men de två grupperna skiljde sig mycket litet åt i hur man uppfattade organisationsklimatet. Ledares förväntningar och mål när det gällde säkerhetskulturaspekterna jämfördes med anställdas verkliga värden på säkerhetskulturaspekterna erhållna från frågeformulärdata. De värden/bedömningar som anställda gav för säkerhetskulturaspekterna var ofta lägre/sämre än både ledares uppskattning av verkligheten och ledares lägsta acceptabla gräns för värden på säkerhetskulturaspekterna.

Individfaktorer som kön, ålder, tid i företaget visade sig ha liten effekt på hur säkerhetskulturaspekterna uppfattades och bedömdes.

Organisationsklimatet som studerades ombord på tre av de sex fartygen kunde till sin karaktär placeras mellan de normativa ?innovativa? och ?stagnerade? organisationstyperna, och ofta närmare den ?stagnerade? typen.

Organisationsklimatet inom de tre enheterna inom flygtrafikledningen var i huvuddrag mest lik klimatet i ?innovativa? organisationer.

Man kunde hitta relationer mellan säkerhetskulturaspekterna och organisationsklimatdimensionerna. Inom passagerarsjöfarten var bättre Utmaning/Motivation hos personalen och ett bättre Idéstöd signifikant positivt relaterat till de flesta säkerhetskulturaspekterna. Inom flygtrafikledningen, var ett bättre Idéstöd och färre Konflikter signifikant positivt relaterade till många säkerhetskulturaspekter.

Resultaten visade att processer för lärande är bättre utvecklade inom flygtrafikledningen än inom passagerarsjöfart och rampverksamhet. Jämfört med de andra två branscherna, kan flygtrafikledningen karakteriseras ha en mer mogen ansats till att rapportera anomalier och ha en mer utvecklad process för att analysera och implementera förbättringar.

Fortsatt forskning inom säkerhetskulturområdet bör fokusera på att utveckla metoder för att mäta beteendeelement och systemelement hos en säkerhetskultur; testa relationen mellan säkerhetskultur, säkerhetshantering och säkerhetsbeteenden; bestämma vilka aspekter och specifika frågor som är viktiga vid mätning av säkerhetskultur; samt söka finna vilka komponenter som påverkar säkerhetsbeteenden och hur dessa komponenter utövar sitt inflytande på säkerhetsbeteenden.
Originalspråkengelska
KvalifikationDoktor
Tilldelande institution
  • Ergonomi och aerosolteknologi
Handledare
  • Akselsson, Roland, handledare
Tilldelningsdatum2006 jun 7
Förlag
Tryckta ISBN91-628-6686-9
StatusPublished - 2006

Bibliografisk information

Defence details

Date: 2006-06-07
Time: 13:15
Place: Stora Hörsalen, IKDC, Sölvegatan 26, Faculty of Engineering, Lund university

External reviewer(s)

Name: Grote, Gudela
Title: Prof
Affiliation: ETH Zürich, Schweiz

---

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Produktionsteknik, arbetsvetenskap och ergonomi

Fingeravtryck

Utforska forskningsämnen för ”Safety Culture in Sea and Aviation Transport”. Tillsammans bildar de ett unikt fingeravtryck.

Citera det här